bädy

tarmflora: vad den är och hur länge en antibiotikakur syns i den

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-04

tarmfloran är bakterierna och de andra mikroorganismerna som lever i tarmen, nästan alla i tjocktarmen. en beräkning från 2016 kom fram till omkring 38 biljoner bakterier hos en man på 70 kilo och omkring 44 biljoner hos en kvinna, med en sammanlagd vikt på runt 0,2 kilo hos mannen (Sender m.fl., PLoS Biology).

har du ätit en antibiotikakur och undrar när tarmfloran är tillbaka, beror svaret i studierna på vilket antibiotikum det var. efter amoxicillin skilde sig tarmfloran från placebogruppens bara den första veckan. klindamycin hängde ihop med en annorlunda tarmflora fyra till åtta år senare. studierna räknade bakterier i avföringen, och vi har inte hittat någon som har mätt hur länge magbesvären håller i sig.

vad är tarmfloran?

tarmfloran är samlingsnamnet på bakterierna och de andra mikroorganismerna i tarmen. Livsmedelsverket skriver att det finns 10 till 100 biljoner mikroorganismer och fler än 1 000 arter i tarmen (Mikrobiomet, risk- och nyttoprofil, rapportserie nr 11, 2018). en biljon är tusen miljarder. vad ordet probiotika betyder i forskningen står på sidan om probiotika.

Sender, Fuchs och Milo räknade 2016 fram att en referensman på 70 kilo bär omkring 38 biljoner bakterier, ungefär lika många som hans 30 biljoner egna celler. bakterierna väger tillsammans runt 0,2 kilo, och tjocktarmen har minst hundra gånger fler av dem än något annat organ (PLoS Biology 2016). forskarna skriver att beräkningen ersätter äldre uppgifter om att bakterierna utgör 1 till 3 procent av kroppsvikten, eller 1 till 3 kilo. talen gäller en referensman på 70 kilo. för en referenskvinna räknade samma forskare fram omkring 44 biljoner bakterier och 21 biljoner egna celler, ungefär två bakterier per egen cell. de skriver att mycket av underlaget för cellerna kommer från studier på män.

hur många arter det blir beror på vad som räknas. i en studie av 124 européer bar varje person minst 160 vanliga bakteriearter, och hela gruppen mellan 1 000 och 1 150, som deltagarna till stor del delade (Qin m.fl., Nature 2010). en katalog från 2021 över tarmmikrober hos människor kom upp i 4 644, byggd på 204 938 arvsmassor (Almeida m.fl., Nature Biotechnology).

1177 skriver att bakterierna i tjocktarmen har del i immunförsvaret, att de bland annat bildar K-vitamin och att de bryter ner vissa ämnen som matsmältningsenzymerna inte klarat av. vid nedbrytningen bildas gas, en till två liter om dagen (Matsmältningsorganen, uppdaterad 2024-02-13). forskningen om tarmfloran och huden har en egen sida: probiotika och huden.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

är tarmfloran utslagen efter antibiotika?

antibiotika minskar bakterierna i tarmen, och i en av studierna syntes förändringen inom tre till fyra dagar. 1177 skriver att antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både dem som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga, och att färre nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring (Antibiotika, uppdaterad 2023-06-27).

ordet utslagen har vi inte hittat hos någon svensk vårdkälla. forskarna mäter mångfalden, alltså hur många olika arter som finns, och vilka arterna är. Dethlefsen och Relman följde tre personer i tio månader genom två kurer med ciprofloxacin. mångfalden minskade och sammansättningen ändrades inom tre till fyra dagar efter att kuren hade börjat (PNAS 2011). när tolv friska män fick tre sistahandsantibiotika samtidigt i fyra dagar, meropenem, gentamicin och vankomycin, minskade bifidobakterierna och bakterierna som bildar smörsyra (Palleja m.fl., Nature Microbiology 2018).

vad betyder det att tarmfloran är i obalans?

tarmflora i obalans är ett vardagsord och ingen diagnos, eftersom det inte finns någon fastställd definition av en frisk tarmflora att mäta obalansen mot. Livsmedelsverket skriver i rapporten Mikrobiomet från 2018 att det inte är klarlagt vilken sammansättning och funktion som kännetecknar en hälsosam tarmflora, och att det inte heller finns någon standarddefinition av ett normalt eller friskt mikrobiom. forskningens ord för obalans är dysbios, som rapporten beskriver som en förändring eller störning i tarmflorans sammansättning eller funktion.

ordet får kritik inifrån forskningen. en översikt i tidskriften Gut 2024, med titeln What defines a healthy gut microbiome?, kallar dysbios ett problematiskt begrepp, eftersom det kopplar obalanser i floran till kroniska sjukdomar utan precision eller definition. författarna skriver att det är mycket svårt att hitta en allmänt accepterad definition av tarmhälsa, och att det är svårt att skilja orsak från samband (Van Hul m.fl.). två av dem, Cani och de Vos, har grundat företaget The Akkermansia Company. Hooks och O'Malley granskade 2017 hur ordet används och pekade på problem när det får förklara orsaker och dra gränsen mellan normalt och onormalt (mBio). i Dethlefsens studie var skillnaden mellan de tre personerna den största källan till variation mellan proverna.

letar du efter symtom på en utslagen tarmflora finns ingen lista att ge här, eftersom en sådan lista förutsätter en definierad balans att jämföra med. det 1177 beskriver vid antibiotika är magbesvär med lös avföring.

har du haft diarré i mer än två veckor, skriver 1177 att du ska kontakta en vårdcentral.

hur lång tid tar det att återställa tarmfloran?

det beror på antibiotikan, och i två av studierna var tarmfloran inte helt tillbaka när uppföljningen tog slut. hos de tolv männen i Palleja-studien var den nära utgångsläget inom en och en halv månad, men nio vanliga arter, som alla deltagarna hade före kuren, gick inte att hitta hos de flesta efter ett halvår. bland 14 979 vuxna i Sverige hängde klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin fyra till åtta år tidigare ihop med en ändrad mängd av 10 till 15 procent av de undersökta arterna (Baldanzi m.fl., Nature Medicine 2026).

i Zauras placebokontrollerade studie, där den svenska delen gjordes på Karolinska institutet, skilde sig tarmfloran från placebogruppens i upp till fyra månader efter klindamycin (mBio 2015).

Baldanzi och kollegor vid Uppsala universitet kopplade Läkemedelsregistret till avföringsprov från tre svenska befolkningsstudier: SCAPIS med 8 488 deltagare mellan 50 och 65 år, SIMPLER med 4 784 deltagare kring 72 år och MOS med 1 707 deltagare kring 40 år. den största minskningen av mångfalden hängde ihop med antibiotika under året före provet, men samband fanns också för antibiotika 1 till 4 och 4 till 8 år tidigare. penicillin V, enligt forskarna det mest förskrivna antibiotikumet, hängde ihop med bara 29 arter. liknande resultat syntes när forskarna jämförde en enda kur fyra till åtta år före provet med ingen kur alls. mångfalden återhämtade sig snabbast under de två första åren efter antibiotikan och betydligt långsammare åren därefter.

det är samband och inte bevis för orsak. varför antibiotikan skrevs ut vet forskarna inte, och de skriver själva att en studie som följer samma personer över tid, eller en randomiserad studie, skulle ge starkare belägg. studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Europeiska forskningsrådet. de andra studierna är mindre. Palleja-studien hade bara män och tre sistahandsantibiotika samtidigt, vilket ingen vanlig kur är, och finansierades bland annat av Novo Nordisk Foundation. Dethlefsens studie hade tre deltagare och NIH som finansiär, och Zauras finansierades av EU:s sjunde ramprogram.

i det vi har läst redovisas kvinnor inte för sig: Palleja-studien hade bara män, och i Baldanzis tre grupper var 40 till 60 procent kvinnor.

kan man förbättra tarmfloran med mat?

maten och tarmfloran hänger ihop i mätningarna, men eftersom en frisk tarmflora saknar definition går det inte att säga vilken förändring som är en förbättring.

i American Gut-projektet skickade fler än 10 000 frivilliga in avföringsprov med posten, de flesta från USA, Storbritannien och Australien, och kosten mättes med en enkät. de som åt fler än 30 olika växter i veckan hade fler bakterier som troligen bildar kortkedjiga fettsyror, och färre gener för antibiotikaresistens, än de som åt färre än 10 (McDonald m.fl., mSystems 2018). 30 var gränsen forskarna drog för att jämföra två grupper. deltagarna valde själva att vara med, och resultatet är ett samband. författarna skriver att resultaten ska generaliseras med försiktighet.

i en studie i Cell 2021 analyserades 36 friska vuxna, i medeltal 52 år och 25 av dem kvinnor, som lottats till mer fibrer eller mer fermenterad mat i tio veckor. fibergruppen gick från 21,5 till 45,1 gram fibrer om dagen (vad prebiotika och inulin är står på en egen sida). den andra gruppen gick från 0,4 till 6,3 portioner fermenterad mat om dagen, till exempel yoghurt, kefir, kombucha och kimchi (om mjölksyrabakterier finns också en egen sida). i den gruppen ökade tarmflorans mångfald, och 19 av 93 proteiner i blodet som hör ihop med inflammation minskade, bland dem IL-6. de nya arterna kom bara till liten del från maten. i fibergruppen var mångfalden oförändrad, men bakterieenzymerna som bryter ner kolhydrater blev fler, och studiens huvudmått, ett samlat mått på immunförsvarets signalämnen, ändrades inte (Wastyk m.fl.). studien hade inget kontrollarm, 18 personer per grupp och bara friska deltagare. enligt artikeln finansierades den av donationer, med startbidrag från två forskningsinstitut. Wastyk har grundat Interface Biosciences, och medförfattaren Sonnenburg har grundat January AI och Novome.

räknas fermenterad mat som probiotika?

inte automatiskt. fermenterad mat definieras av hur den tillverkas, och ordet probiotika bör enligt World Gastroenterology Organisations riktlinje om probiotika och prebiotika från 2023 förbehållas levande mikroorganismer som har visats ge en hälsonytta i kontrollerade studier på människor. orden fermenterad mat och probiotika kan enligt forskarorganisationen ISAPP inte användas som synonymer, och definitionen av fermenterad mat rymmer också mat som saknar levande mikroorganismer när den äts, som bakat bröd (Marco m.fl., Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology 2021). vem som finansierade WGO:s riktlinje har vi inte läst, och två av dess granskare, Mary Ellen Sanders och Dan Merenstein, är medförfattare till ISAPP-artikeln.

vilken fermenterad mat som har levande mikroorganismer, vad studierna har mätt och hur ISAPP finansieras står på sidan om fermenterad mat.

resten av bädys ämnessidor:

• hydrolyserat kollagen
• kollagen bäst i test
• kollagen biverkningar
• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• hyaluronsyra
• zink och koppar
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger
• vad betyder CFU? så läser du siffran på en probiotisk produkt