bädy

mjölksyrabakterier i fil, yoghurt och kapslar: vad som är mätt

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-04

mjölksyrabakterier är ett samlingsnamn för bakterier som jäser socker till mjölksyra (Nationalencyklopedin), och det är sådana bakterier som syrar fil och yoghurt. ordet pekar inte ut någon särskild bakterie. 2020 delades släktet Lactobacillus upp i 25 släkten, och många arter har fått nya släktnamn sedan dess (Zheng m.fl., Int J Syst Evol Microbiol 2020).

har du stått vid mejerihyllan och undrat om ProViva, en A-fil och en burk kapslar innehåller samma sak, läs ingrediensraden. ProViva innehåller L. plantarum 299v, och Arlas A-fil Plus Dofilus innehåller L. acidophilus LA-5, två olika arter. tabellen nedan samlar det som är mätt eller angivet, med hur många som var med.

vad är mjölksyrabakterier?

mjölksyrabakterier är bakterier som bildar mjölksyra när de jäser socker, och ordet rymmer flera släkten. Nationalencyklopedin beskriver dem som grampositiva bakterier som inte bildar sporer och nämner släktena Lactobacillus, Leuconostoc, Pediococcus, Streptococcus och Lactococcus. NE skriver också att många används kommersiellt i livsmedelsindustrin och att några orsakar sjukdom. ordet stavas också mjölksyrebakterier.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

är probiotika och mjölksyrabakterier samma sak?

nej, probiotika är en definition som gäller oavsett släkte, och mjölksyrabakterier är en grupp bakterier som bildar mjölksyra. Livsmedelsverket återger definitionen från FAO och WHO i rapporten Mikrobiomet från 2018: probiotika är "levande mikroorganismer som, när de intas i tillräckliga mängder, ger värden en hälsofördel". definitionen säger inget om släkte eller mjölksyra. World Gastroenterology Organisation (WGO) skriver i sin riktlinje från februari 2023 att många probiotika också är mjölksyrabakterier men att en del inte är det. riktlinjen nämner E. coli Nissle 1917 som exempel på en probiotisk bakterie som inte är en mjölksyrabakterie, och jästsvampen Saccharomyces boulardii bland de probiotika som används.

källorna drar inte gränsen för mjölksyrabakterierna på samma sätt. WGO definierar gruppen som icke sjukdomsframkallande, grampositiva bakterier som bildar mjölksyra ur kolhydrater och nämner bland streptokockerna bara Streptococcus thermophilus, medan Nationalencyklopedin tar med släktet Streptococcus och skriver att några mjölksyrabakterier orsakar sjukdom. bifidobakterierna står utanför i de källor vi har läst: WGO:s definition nämner dem inte, den internationella forskarorganisationen ISAPP placerar mjölksyrabakterierna inom den stora bakteriegruppen Firmicutes (Marco m.fl. 2021), och Livsmedelsverkets rapport från 2018 nämner mjölksyra- och bifidobakterier som två grupper och sätter Lactobacillus bland Firmicutes och Bifidobacterium bland aktinobakterierna. en källa som räknar in bifidobakterierna bland mjölksyrabakterierna använder ordet bredare än de här tre.

en mjölksyrabakterie är inte automatiskt probiotika. ISAPP skriver i en konsensus om fermenterad mat att ordet probiotisk bara ska användas när en hälsoeffekt har visats för väldefinierade levande mikroorganismer. en syrad mat räknas som probiotisk först när en viss stam har visat effekt i en välkontrollerad studie (Marco m.fl., Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2021). hur forskningen använder ordet står på sidan om probiotika, och vad som skiljer det från prebiotika på sidan om prebiotika och inulin.

varför heter de något annat sedan 2020?

släktet Lactobacillus delades 2020 upp i 25 släkten, och många arter fick då ett nytt släktnamn. i mars 2020 rymde släktet 261 arter. en internationell forskargrupp föreslog att det skulle delas i ett snävare Lactobacillus, släktet Paralactobacillus och 23 nya släkten, bland dem Lacticaseibacillus och Lactiplantibacillus (Zheng m.fl. 2020). arbetet betalades av offentliga forskningsfinansiärer i Belgien, Kanada och Kina.

ISAPP har listat de nya namnen för några av arterna. L. casei heter nu Lacticaseibacillus casei, L. paracasei Lacticaseibacillus paracasei, L. rhamnosus Lacticaseibacillus rhamnosus, L. plantarum Lactiplantibacillus plantarum och L. reuteri Limosilactobacillus reuteri. L. acidophilus, L. delbrueckii subsp. bulgaricus och L. helveticus ligger kvar i Lactobacillus. artnamnen är desamma, förkortningen L. går enligt ISAPP fortfarande att använda och bifidobakterierna berördes inte.

Zheng och kollegorna skriver att ordet laktobaciller fortsätter att fungera som samlingsnamn för allt som räknades till familjen Lactobacillaceae fram till 2020. för en del stammar har även arten ändrats. Yakult Australien skriver att L. casei Shirota numera heter Lacticaseibacillus paracasei Shirota.

är det samma bakterier i fil och yoghurt som i kapslar?

det beror på produkten. fil och yoghurt syras med startkulturer, och en del produkter har dessutom tillsatta stammar med namn och nummer. enligt Codex Alimentarius, som FAO och WHO driver tillsammans, syras yoghurt av Streptococcus thermophilus och Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus och acidophilusmjölk av Lactobacillus acidophilus (CXS 243-2003). i en studie från 1985 var filmjölken syrad med Streptococcus lactis, det gamla namnet på Lactococcus lactis (Carlsson m.fl., Acta Odontol Scand). Arlas A-fil Plus Dofilus innehåller enligt ingrediensraden på ICA:s produktsida filkultur och L. acidophilus LA-5, och Onaka filkultur, B. lactis BB-12, L. acidophilus LA-5 och Lactobacillus casei F19, med det gamla släktnamnet.

Codex kräver minst 10 miljoner CFU per gram av startkulturen och minst 1 miljon per gram av de bakterier som anges på förpackningen, ända fram till bäst före. kravet gäller inte produkter som värmebehandlats efter syrningen, och Codex är frivillig. någon svensk eller EU-gräns har vi inte hittat. enligt ISAPP-gruppen kan en portion yoghurt eller kefir innehålla upp till 100 miljarder mjölksyrabakterier (Marco m.fl. 2021). i studier av probiotika ligger dagsdosen typiskt mellan 100 miljoner och 100 miljarder CFU (Binda m.fl., Front Microbiol 2020). vad CFU mäter står på sidan om CFU.

ProViva anger inget antal bakterier på sin sajt, och Arlas ingrediensrader på ICA gör det inte heller. hur många glas eller skålar som motsvarar en kapsel går därför inte att räkna ut från tillverkarnas uppgifter. ISAPP-gruppen räknar mer än 20 randomiserade studier med yoghurt och syrade mjölkprodukter. enligt artikelns intressedeklaration har flera av författarna uppdrag från industrin, Sanders bland annat för Danone och Cargill.

överlever bakterierna magsyran?

för stammen 299v är det mätt. i en studie från Lund fick patienter med IBS, känslig tarm, en nypondryck med L. plantarum 299v i fyra veckor, och bakterien återfanns i vävnadsprov från ändtarmens slemhinna (Nobaek m.fl., Am J Gastroenterol 2000). ProViva skriver på sin sajt att bakterierna överlever vägen ner till tarmen. det är tillverkarens egen formulering.

hur länge de stannar är en annan fråga. i en översikt av 45 studier på friska vuxna blev tillskottens egna bakterier fler i tarmfloran, men bara övergående, och författarna fann inget stöd för bestående förändringar av tarmfloran (Khalesi m.fl., Eur J Clin Nutr 2019). hur många av startkulturerna i en vanlig fil som tar sig igenom har vi inte sett någon mätning av. vad tarmfloran består av, och vad som har mätts efter en antibiotikakur, står på sidan om tarmflora.

vad har studierna på ProVivas stam 299v mätt?

studierna vi har läst gäller patienter med IBS, och de pekar åt olika håll: mindre smärta än med placebo i en studie med 214 patienter, ingen skillnad i en annan. ProViva beskriver på sin historiksida en fruktdryck med 299v i svensk fermenterad havre. enligt Probi isolerades stammen av forskare vid Lunds universitet ur tarmslemhinnan hos friska, och Probi, som grundades 1991, licensierade den enligt branschsajten Beveragedaily 2010. ProViva lanserades 1994, och Probi ingår sedan 2025 i Symrise. Probis egen översikt från 2021, där fyra av fem författare var anställda på Probi, räknar över 170 publikationer och mer än 60 kliniska studier på människor (Nordström m.fl., Benef Microbes).

i Lund fick 60 patienter med IBS 400 ml nypondryck om dagen i fyra veckor, den ena gruppen med 299v, ungefär 20 miljarder bakterier om dagen, och den andra utan. gaserna minskade i 299v-gruppen, buksmärtan minskade i båda grupperna och uppblåstheten skilde sig inte (Nobaek m.fl. 2000). vem som betalade studien har vi inte läst. i Indien fick 214 patienter med IBS antingen 10 miljarder bakterier om dagen eller placebo i fyra veckor. smärtan minskade mer med 299v, och 78,1 procent i 299v-gruppen mot 8,1 procent i placebogruppen bedömde effekten som utmärkt eller god. studien stöddes av Rosell-Lallemand Institute och Probi (Ducrotté m.fl., World J Gastroenterol 2012). i Sydafrika gav samma dagsdos i åtta veckor ingen skillnad mot placebo i smärtlindring eller livskvalitet, och placeboeffekten var stor (Stevenson m.fl., Nutrition 2014). hur många som deltog och vem som betalade har vi inte läst.

i forumtrådar på Familjeliv och Flashback återkommer frågan om vilken sort som är bra. i studierna har stammar av samma art gett olika resultat. en annan stam av samma art, L. plantarum MF1298, prövades 2010 på 16 patienter med IBS i en överkorsningsstudie, där alla fick både stammen och placebo. 13 av de 16 föredrog placebo (Ligaarden m.fl., BMC Gastroenterol). hur du läser släkte, art och stambeteckning på en förpackning står på sidan om probiotika och hud.

vad har forskningen mätt om vad mjölksyrabakterier är bra för?

de flesta av de stora översikter vi har läst gäller probiotika i stort, där mjölksyrabakterier blandas med jäst och andra mikrober, och de flesta gäller sjuka: diarré vid antibiotika och IBS. författarna graderar evidensen från måttlig till mycket låg. för friska vuxna finns översikten av 45 studier i avsnittet om magsyran, och den fann inget stöd för bestående förändringar av tarmfloran.

i Cochrane-översikten om barn som fick antibiotika, 33 studier med 6 352 barn, fick 8 procent diarré med probiotika och 19 procent utan, med måttlig evidens (Guo m.fl. 2019). för diarré orsakad av bakterien C. difficile var siffrorna 1,6 procent med probiotika och 3,2 procent utan i 38 studier med 13 179 deltagare, med låg evidens (Esmaeilinezhad m.fl., Cochrane 2025, som ersätter Goldenbergs översikt från 2017). som behandling av akut infektiös diarré gör probiotika enligt Cochrane-författarna troligen liten eller ingen skillnad för diarré som varar 48 timmar eller längre, i 82 studier med 12 127 deltagare, varav 11 526 barn (Collinson m.fl. 2020).

vid IBS gick en översikt från 2023 igenom 82 studier med 10 332 patienter, och 24 av studierna hade låg risk för bias. för laktobacillstammar och för 299v bedömde författarna evidensen för de samlade symtomen som låg, och i nästan alla analyser som låg till mycket låg (Goodoory m.fl., Gastroenterology 2023). en sammanställning från 2026 av studier där en enda stam jämförts med placebo vid IBS fann mindre smärta och mindre känsla av ofullständig tömning med 299v, och ingen effekt av L. casei Shirota. den graderade inte evidensen, och författarna skriver att den gjordes utan finansiering (Maslennikov m.fl., J Clin Med 2026).

vilka biverkningar av mjölksyrabakterier har rapporterats?

i de översikter som redovisade biverkningar var de inte vanligare med probiotika än utan, och de gällde mest magen. men i en genomgång av 384 randomiserade studier av probiotika, prebiotika och synbiotika saknade 28 procent uppgifter om biverkningar helt.

hos barn som fick antibiotika fick 4 procent biverkningar med probiotika och 6 procent utan, i 24 studier med 4 415 barn, och inga allvarliga biverkningar kunde tillskrivas probiotikan. vanligast var utslag, illamående, gaser, uppblåsthet och förstoppning (Guo m.fl. 2019, låg evidens). i en Cochrane-översikt om luftvägsinfektioner (Zhao m.fl. 2022) var den relativa risken för biverkningar 1,02, mest lindriga magbesvär, och i IBS-översikten var risken inte högre med probiotika i 55 studier med mer än 7 000 patienter (Goodoory m.fl. 2023). om syrad mat skriver ISAPP-gruppen att den sällan har kopplats till maginfektion när den är rätt tillverkad (Marco m.fl. 2021).

Bafeta och kollegor gick igenom de 384 studierna, publicerade 2015 till 2018 (Ann Intern Med 2018). 28 procent saknade uppgifter om biverkningar, och 80 procent angav inte hur många allvarliga biverkningar det blev i varje grupp. författarna skriver att man inte generellt kan dra slutsatsen att behandlingarna är riskfria när uppgifterna saknas. studien hade ingen särskild finansiering.

i trådar på Familjeliv beskriver kvinnor att magen blev spänd och gasig av fil och kapslar, och undrar om det är laktosen eller bakterierna de reagerar på. någon studie som skiljer de två åt har vi inte läst. om besvären kommer i början och avtar med tiden har vi inte hittat någon studie som mätt.

vilka räknas som riskgrupper för probiotika?

amerikanska FDA:s lista över möjliga riskgrupper tar upp kraftigt nedsatt immunförsvar, strukturell hjärtsjukdom, inneliggande sjukhusvård, graviditet och aktiv tarmsjukdom. listan återges i en genomgång av riskerna med probiotika av Doron och Snydman (Clin Infect Dis 2015), som också skriver att de fall av blodinfektion som rapporterats i litteraturen har gällt svårt sjuka patienter, flera av dem i intensivvård med central venkateter. Cochrane-gruppen bakom översikten om barn och antibiotika nämner observationsstudier som har rapporterat allvarliga fall hos barn som var svårt sjuka eller hade nedsatt immunförsvar och central venkateter (Guo m.fl. 2019).

i Finland hittades laktobaciller i 0,02 procent av alla blododlingar mellan 1995 och 2000, ungefär 0,3 fall per 100 000 invånare och år. 11 av blodfynden var identiska med en probiotisk laktobacillstam, och fallen blev inte fler när användningen av den stammen ökade (Salminen m.fl., Clin Infect Dis 2002). på ett barnsjukhus i Boston fick 522 patienter i intensivvård en probiotisk laktobacill mellan 2009 och 2014. 6 av dem, 1,1 procent, fick laktobaciller i blodet, mot 2 av de 21 652 intensivvårdspatienter som inte fått probiotika, och bakterierna i blodet gick inte att skilja genetiskt från dem i produkten (Yelin m.fl., Nat Med 2019).

tror du att det kan vara IBS skriver 1177 att du ska kontakta en vårdcentral.

resten av bädys ämnessidor:

• hydrolyserat kollagen
• kollagen bäst i test
• kollagen biverkningar
• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• hyaluronsyra
• zink och koppar
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger
• fermenterad mat