bädy

har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger

är stevia farligt? ger det biverkningar? och varför står det steviolglykosider på burken när alla säger stevia? här svarar vi rakt, med källorna utskrivna så du kan läsa dem själv. bädy sötar sin kollagendryck med stevia, så vi har ett intresse i frågan. det är också skälet till att varje påstående nedan är länkat till en myndighet, en förordning eller en studie.

stevia i korthet

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

har stevia biverkningar?

det som brukar tillskrivas stevia handlar om magen, och de besvären knyts i regel till sockeralkoholerna som ger volym i bordsprodukter snarare än till steviolglykosiderna som står för sötman. steviolglykosider granskas dessutom som livsmedelstillsats inom ADI-ramverket längre ner, inte genom den biverkningsrapportering som gäller läkemedel, så det finns ingen biverkningsprofil av läkemedelstyp att slå upp.

sockeralkoholer, eller polyoler, är en egen grupp sötningsmedel: erytritol E 968, xylitol E 967, sorbitol E 420, maltitol E 965, mannitol E 421, isomalt E 953 och laktitol E 966. de bygger volym i pulver och tabletter, eftersom steviolglykosiderna är 200 till 300 gånger sötare än socker och en portion annars skulle väga några milligram. lagstiftaren har skrivit in effekten i märkningsreglerna: ett livsmedel med mer än 10 procent tillsatta polyoler ska enligt förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga III punkt 2.4, märkas med att "överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt". EU-kommissionen anger 20 gram polyoler om dagen från alla källor som den nivå där laxerande verkan är osannolik, och skriver i samma förordning att "förordning (EG) nr 1333/2008 tillåter i allmänhet inte användning av polyoler i drycker på grund av deras laxerande potential".

kommer magbesvären från stevia eller från sockeralkoholen?

i regel från sockeralkoholen. bordssötningsmedel i flytande form, pulver och tabletter får innehålla erytritol i den mängd som behövs, quantum satis, medan steviolglykosiderna sitter där i milligramskala. Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång om sötningsmedel skriver att sockeralkoholer kan ha laxerande effekt, men att någon gräns för när det uppstår inte går att ange: det beror på produktens vätskeinnehåll, om du äter eller dricker något annat samtidigt, hur länge sedan du åt och hur känslig du är.

erytritol är det sockeralkoholexempel som är bäst utrett. EFSA:s omvärdering från december 2023 skriver att erytritol har potential att orsaka diarré hos människa och att subjektiva mag-tarmsymtom som buksmärta, illamående, uppblåsthet och gaser har noterats. samma yttrande satte ett ADI på 0,5 gram per kilo kroppsvikt och dag, valt för att skydda mot den akuta laxerande effekten, och konstaterade att 95:e percentilen ligger vid eller över det värdet i alla befolkningsgrupper. det är fakta om ett annat godkänt sötningsmedel, inte ett underkännande av det: erytritol är godkänt i EU och används lagligt.

steviolglykosiderna själva tar en annan väg genom kroppen. de passerar tunntarmen och bryts ned av tarmbakterier i tjocktarmen till steviol, som tas upp. vill du veta vilket av de två du har i skåpet: läs ingrediensförteckningen och titta efter erytritol, xylitol, sorbitol eller maltitol längre ner i listan.

allergifrågan dyker upp för att Stevia rebaudiana tillhör familjen korgblommiga, samma familj som ambrosia, kamomill och solros. den släktskapen har lett till varningar om korsallergi. en genomgång av litteraturen från 2015 kom fram till att överkänslighetsreaktioner mot stevia i någon form är sällsynta, att de få fall som finns i granskad litteratur rapporterades före 2008, innan högrena produkter kom ut på marknaden, och att det finns lite belagt vetenskapligt stöd för varningstexter om allergi mot högrena steviaextrakt.

blodtryck och blodsocker är den tredje frågan som brukar ställas, och två systematiska översikter har vägt ihop de randomiserade studierna. de redovisas i sin helhet längre ner. tar du mediciner, har diabetes eller behandlas för högt blodtryck: ta hela innehållsförteckningen till läkare eller farmaceut och låt dem bedöma, samma råd som gäller resten av frågor och svar.

kvar finns smaken. den lite gröna eftersmak stevia kan lämna är ingen biverkning i läkemedelsmening, och hur vanlig den är vet vi inte, för ingen primärkälla har räknat på det. känner du av den: blanda kallare och med mer vatten, det plattar ut den.

är stevia farligt?

det korta svaret: för vuxna, inte vid den användning EU tillåter. ADI står för acceptabelt dagligt intag: den mängd av ett ämne en person kan få i sig varje dag under ett helt liv utan att det innebär en hälsorisk. EFSA satte 2010 ett ADI för steviolglykosider på 4 mg per kilo kroppsvikt om dagen, räknat som steviolekvivalenter, efter att ha lagt en hundrafaldig säkerhetsmarginal på den högsta dos som inte gav skadliga effekter i en tvåårig cancerstudie på råtta. 2024 prövade EFSA på nytt om gränsen borde höjas, fann underlaget otillräckligt och lät samma 4 mg stå kvar. myndigheten noterar samtidigt att storkonsumenter bland spädbarn och småbarn redan i dag ligger över ADI på 95:e percentilen, och den delen står i avsnittet om barn nedan. att en myndighet sätter ett gränsvärde är i sig resultatet av en säkerhetsbedömning, inte en varning. det säger något om hur mycket steviolglykosider som räknas som säkert varje dag under ett helt liv. det säger inte att mängder under gränsen är riskfyllda på något sätt som inte redan ligger inbakat i marginalen.

ADI i praktiken, för den som vill ha siffran i vardagsmått: 4 mg per kilo och dag blir 280 mg om dagen för den som väger 70 kilo, från alla källor tillsammans. steviolekvivalenter är ett räknesätt, där varje glykosid vägs om efter hur stor andel av molekylen som är steviol. rebaudiosid A, den vanligaste, har faktorn 0,33, så 280 mg steviolekvivalenter motsvarar ungefär 850 mg rebaudiosid A. EU tillåter högst 80 mg per liter i smaksatta drycker, och bara i energireducerade eller osockrade sådana. en halvliter vid den maxhalten skulle ge 40 mg, omkring en sjundedel av dagsgränsen, och det krävs drygt tre och en halv liter om dagen för att nå den. maxhalten är ett tak, inte en normalhalt: vad en enskild produkt faktiskt innehåller står på dess egen etikett.

kan man använda stevia när man är gravid eller ammar?

Livsmedelsverket svarar rakt på den frågan: det går bra att äta och dricka produkter med sötningsmedel i även när man är gravid eller ammar, eftersom produkterna är sötade med godkända och kontrollerade tillsatser.

myndigheten pekar inte ut stevia särskilt i det svaret, och det gäller sötningsmedel som grupp. EFSA:s omprövning 2024 har inga särskilda slutsatser om gravida. svaret handlar om sötningen och ingenting annat, så gäller frågan ett kosttillskott är det resten av innehållsförteckningen som avgör. ta med hela listan till barnmorskan eller läkaren och låt dem bedöma den i ett sammanhang. samma resonemang för kollagendelen av ett stickpack finns i kollagen biverkningar.

kan barn få stevia?

svaret börjar i EFSA:s egna exponeringsberäkningar, för de är den ärliga delen: storkonsumenterna bland de yngsta ligger över ADI.

vid nuvarande tillåtna användningar ligger 95:e percentilen på 4,1 mg per kilo kroppsvikt och dag för spädbarn och 4,8 för småbarn, mot ett ADI på 4. räknas de föreslagna utvidgningarna och de höjda maxhalterna in blir siffrorna 4,1 för spädbarn och 6,9 för småbarn. att gränsen kan överskridas av storkonsumenter var känt redan när ämnet godkändes: i skäl 3 till förordning (EU) nr 1131/2011 står att det acceptabla dagliga intaget både hos vuxna och hos barn kan överskridas för storkonsumenterna. samma skäl pekar ut varifrån intaget kommer: "den viktigaste källan till den förväntade totala exponeringen för steviolglykosider är alkoholfria smaksatta drycker (läskedrycker)". det handlar alltså om det samlade intaget från alla livsmedel och inte om en enskild produkt. något publicerat råd från Livsmedelsverket om sötningsmedel till barn har vi inte hittat, och vi hittar inte på ett.

påverkar stevia blodsockret?

vi påstår ingenting om blodsocker, och inget godkänt hälsopåstående nämner stevia eller steviolglykosider vid namn.

det finns däremot ett generiskt påstående i förordning (EU) nr 432/2012 för sockerersättningsmedel, en kategori som uttryckligen omfattar intensiva sötningsmedel och därmed steviolglykosider: intag av livsmedel eller drycker som innehåller sockerersättningsmedlet i stället för sockerarter medför en lägre blodsockerhöjning efter intaget jämfört med livsmedel eller drycker som innehåller socker. villkoret är att sockerarterna verkligen ersatts så att sockerinnehållet minskat enligt påståendet MINSKAT INNEHÅLL AV. bädy ersätter inget socker och kan inte använda det.

forskningen då? en översikt i European Journal of Preventive Cardiology 2015 vägde ihop nio randomiserade studier med 756 deltagare och fann att steviosid kan ge sänkningar av blodtryck och fasteblodsocker, men att effekterna är små och att spridningen mellan studierna gör slutsatserna osäkra. rebaudiosid A visade ingen signifikant effekt. en översikt i Nutrients 2019 med nio studier och 462 deltagare fann en signifikant sänkning av det systoliska blodtrycket, medan BMI, diastoliskt blodtryck, fasteblodsocker, kolesterol och HbA1c inte förändrades signifikant. författarna efterlyser fler studier på diabetesmarkörer. ingen av översikterna är underlag för ett hälsopåstående, och inget sådant är godkänt.

påverkar stevia tarmfloran?

steviolglykosider tas inte upp i tunntarmen utan når tjocktarmen intakta, där tarmbakterier bryter ned dem till steviol och glukos. det är mekanismen, och den är okontroversiell. vad den betyder är det som studeras.

Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång 2022 sammanfattar läget så här: det finns evidens från djurstudier och ett mindre antal humanstudier för att en del sötningsmedel kan påverka tarmflorans sammansättning och funktion, men den samlade bilden ger i nuläget inget starkt och enigt stöd för att den påverkan i förlängningen ger oönskade hälsoeffekter hos människa. i vissa studier har konsumtion av steviolglykosider och sukralos kopplats till ökad förekomst av kortkedjiga fettsyror, och en råttstudie med doser under ADI fann förändringar i tarmflorans sammansättning.

sedan dess har fältet fått en randomiserad dubbelblind studie på människa. 59 friska vuxna drack i fyra veckor en dryck sötad med 25 procent av ADI, och forskarna fann inga signifikanta skillnader i tarmfloran på fylum-, familj-, släkt- eller artnivå. en genomgång från 2022 konstaterar att labb- och djurstudier pekar åt olika håll och efterlyser mer forskning. bädy påstår inget om vad stevia gör med din tarmflora. vad forskningen om tarm och hud faktiskt studerar står i probiotika och hud.

gör stevia att man blir sugen på mer sött?

de studier som mätt saken hittar ingen sådan effekt. en sammanvägning från 2025 av elva randomiserade studier med 428 deltagare fann inga signifikanta förändringar i aptitskattningar efter steviakonsumtion, med låg till måttlig tillförlitlighet i underlaget, och efterlyste längre studier. i en undergruppsanalys ökade däremot den skattade lusten att äta hos dem som fick stevia via munnen, vilket författarna redovisar öppet. Livsmedelsverket skriver att det inte finns några tydliga indikationer på att sötningsmedel ökar sötsuget, och att det finns evidens för att ett byte från socker till sötningsmedel kan bidra till minskat totalt energiintag. den sista meningen beskriver forskningsläget om sockerbyten. bädy ersätter inget socker, så den handlar inte om oss.

är stevia naturligt?

växten är naturlig, ämnet är renframställt. steviolglykosiderna finns i bladen på Stevia rebaudiana, som traditionellt odlas i Sydamerika, och de är 200 till 300 gånger sötare än socker. Livsmedelsverket anger cirka 300 gånger för de utvunna ämnena, och beskriver att de söta ämnena utvinns genom en rad processteg: extraktion, rening och omkristallisering.

EU:s specifikationer beskriver stegen per variant. E 960 a börjar med vattenextraktion ur bladen och en första rening av extraktet, följt av omkristallisering av glykosiderna. E 960 c framställs i stället genom en flerstegs enzymatisk omvandling av ett renat bladextrakt. bladet får säljas som blad, i örtteer och liknande, men det som söter en färdig produkt är de utvunna ämnena. det är därför Livsmedelsverket kallar märkningen "sötad med Stevia" vilseledande.

väntelistan får smaken, datumet och lanseringen först. ställ dig i väntelistan

är stevia nyttigt?

nej, inte i den mening frågan brukar ställas, och bädy lutar sig inte mot något sötningspåstående.

förordning (EU) nr 432/2012 bär två godkända påståenden för sockerersättningsmedel, en kategori som uttryckligen omfattar intensiva sötningsmedel och därmed steviolglykosider. det ena handlar om lägre blodsockerhöjning, det andra om att intag av livsmedel eller drycker med sockerersättningsmedel i stället för sockerarter bidrar till att bibehålla tändernas mineralisering. båda har samma villkor, att sockerarterna verkligen ersatts i produkten, och tandpåståendet dessutom att plackets pH inte sjunker under 5,7 inom 30 minuter efter intaget. bädy ersätter inget socker och använder inget av dem.

inget påstående i registret nämner stevia eller steviolglykosider vid namn. EU:s register över hälsopåståenden är uppslagsverktyget, och där saknas stevia lika mycket som hyaluronsyra och astaxantin. vi påstår varken att stevia är nyttigt eller att det är riskabelt utöver ADI-resonemanget ovan.

hur skiljer sig stevia från andra sötningsmedel?

de mätbara skillnaderna är tre: hur mycket som får ätas dagligen, hur sött ämnet är jämfört med socker och vilken myndighet som satt gränsen. tabellen bygger på Livsmedelsverkets sammanställning från 2022, med de rader uppdaterade där EFSA hunnit fatta nya beslut.

erytritol och xylitol är de enda i tabellen som har ett eget energivärde i EU:s märkningsregler, bilaga XIV till förordning (EU) nr 1169/2011: 0 kilojoule per gram för erytritol och 10 kilojoule per gram, alltså 2,4 kalorier, för xylitol och övriga polyoler. de intensiva sötningsmedlen i tabellen har ingen egen omräkningsfaktor där, så inga kalorital för dem står här.

är steviolglykosider godkänt i EU?

ja, sedan 2011. kommissionens förordning (EU) nr 1131/2011 förde in steviolglykosider i förteckningen över godkända livsmedelstillsatser i förordning (EG) nr 1333/2008, på grundval av ett yttrande som EFSA lämnade den 10 mars 2010. i dag finns ämnet i fyra varianter beroende på framställningssätt: E 960 a från stevia, E 960 b från fermentering, E 960 c enzymatiskt framställda och E 960 d glukosylerade. alla fyra har genomgått omfattande säkerhetsprövningar och får användas som sötningsmedel i begränsade mängder, och Livsmedelsverket hänvisar vidare till EU:s tillsatsförordning, som anger i vilka livsmedel och i vilka mängder respektive tillsats får användas. godkännandet gäller säkerhet vid en bestämd användningsnivå. hälsopåståenden ligger i ett annat regelverk.

varför står det steviolglykosider på förpackningen, inte bara stevia?

för att det är det tekniskt korrekta namnet. Livsmedelsverket skriver rakt ut att märkningen "sötad med Stevia" eller liknande är vilseledande, eftersom produkten inte innehåller stevia utan de utvunna ämnena, steviolglykosider. en korrekt ingrediensförteckning skriver därför kategorinamnet sötningsmedel följt av den specifika beteckningen eller E-numret. myndighetens eget exempel lyder "Sötningsmedel steviolglykosider från Stevia" eller "Sötningsmedel E 960 a". vardagsordet stevia fungerar i tal, men i en ingredienslista hör steviolglykosider hemma.

varför står det "innehåller sötningsmedel" i märkningen?

för att lagen kräver det. förordning (EU) nr 1169/2011, bilaga III punkt 2.1, säger att uppgiften "innehåller sötningsmedel" ska åtfölja livsmedlets beteckning så snart produkten innehåller ett godkänt sötningsmedel, vilket det än är. Livsmedelsverket beskriver samma krav i klarspråk: uppgiften ska stå i närheten av produktnamnet, och innehåller produkten både tillsatt socker och sötningsmedel gäller "innehåller socker och sötningsmedel" i stället. samma rad gäller sukralos och aspartam lika mycket som steviolglykosider. uppgiften är information om att produkten är sötad. den säger ingenting om sötningens kvalitet.

hur läser du en sötningslista på en burk?

• kolla kategorinamnet: står det sötningsmedel i ingredienslistan är det EU:s juridiska samlingsbeteckning för hela gruppen.
• kolla den specifika beteckningen eller E-numret som följer: steviolglykosider från Stevia (E 960 a), från fermentering (E 960 b), enzymatiskt framställda (E 960 c) eller glukosylerade (E 960 d) är alla steviolglykosider, medan sukralos, aspartam och acesulfam K är artificiella sötningsmedel i samma kategori.
• leta efter sockeralkoholerna längre ner i listan: erytritol, xylitol, sorbitol, maltitol, mannitol, isomalt och laktitol. står det "överdriven konsumtion kan ha laxerande effekt" på förpackningen ligger halten över 10 procent.
• leta efter uppgiften "innehåller sötningsmedel" nära produktnamnet: den står där för att märkningsförordningen kräver det.
• gör produkten ett hälsopåstående om sötningen, slå upp det i EU:s register över hälsopåståenden: står påståendet inte där är det inte godkänt, hur texten än är formulerad.

varför sötar bädy med stevia och inte ett artificiellt sötningsmedel?

det är ett medvetet val i formeln. bädys hela sötningslista är steviolglykosider ur steviabladet, i den lägsta dos som får kollagendrycken att smaka som den ska, och inget mer: inga artificiella sötningsmedel, ingen sukralos, ingen aspartam, inget acesulfam K, inga artificiella färgämnen och inga fyllnadsmedel. att steviolglykosider skulle vara nyttigare eller säkrare än ett artificiellt sötningsmedel påstår sidan inte: båda kategorierna är godkända livsmedelstillsatser inom sina gränsvärden. valet handlar om etiketten som helhet. en formel byggd på utskrivna doser och namngivna probiotiska stammar hänger bättre ihop med en sötning som går att beskriva lika rakt, än med ett syntetiskt alternativ. att listan är fri från fyllnadsmedel är också skälet till att sockeralkoholerna ovan inte är en fråga här.

innehåller bädy stevia?

ja, och listan slutar där. bädy använder namnet steviolglykosider, av samma skäl som förklarats ovan. hela innehållsförteckningen med doser står i frågor och svar.

läs vidare

hela ingredienslistan och doserna, sötningen inräknad, finns i frågor och svar. sex saker att jämföra mellan kollagenprodukter, tillsatser och sötning inräknat, gås igenom i kollagen bäst i test. vad som faktiskt rapporteras om magbesvär och vem som bör fråga läkare först förklaras i kollagen biverkningar. forskningsfältet kring tarmflora och hud, som tarmfloraavsnittet ovan gränsar till, gås igenom i probiotika och hud. två andra ingredienser i samma stickpack får samma genomgång i hyaluronsyra och astaxantin.

resten av bädys ämnessidor:

• hydrolyserat kollagen
• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• zink och koppar