bädy

hyaluronsyra: vad det är och varför EU inte godkänt ett enda påstående om det

sök på hyaluronsyra och resultatet domineras av hudvårdsmärken som säljer serum och fillers. den här sidan handlar om något annat: vad hyaluronsyra faktiskt är som molekyl, skillnaden mellan att lägga den på huden och att svälja den, och vad som juridiskt gäller för ett hyaluronsyra tillskott. bädy skriver den, ett svenskt varumärke som gör sin egen kollagendryck och ännu inte är lanserat, med hyaluronsyra i formeln. vi har ingenting att vinna på att överdriva vad ämnet gör. kortversionen står här uppe i stället för längst ner: hyaluronsyra är ett kroppseget ämne som binder vatten, och EU har inte godkänt ett enda hälsopåstående för det, för något varumärke, i någon livsmedelsform. det gäller bädy lika hårt som alla andra.

vad är hyaluronsyra?

hyaluronsyra är en glykosaminoglykan, en lång sockerkedja som kroppen bygger själv. en genomgång av ämnets kemi placerar den i den grupp heteropolysackarider som förkortas GAG och beskriver molekylen som en ogrenad polymer. en nyare genomgång av hyaluronsyra och hud går ner på detaljnivå: en linjär, ogrenad polysackarid uppbyggd av upprepade disackaridenheter av D-glukuronsyra och N-acetyl-D-glukosamin, sammanlänkade med β-1,4- och β-1,3-glykosidbindningar. strukturen är anjonisk, alltså negativt laddad, och laddningen och molekylens höga osmotiska aktivitet låter den tillsammans binda stora mängder vatten. längre än så går vi inte: hyaluronsyra binder vatten.

ämnet är dessutom kroppseget. den första genomgången anger att en vuxen på 70 kilo bär omkring 15 gram hyaluronsyra totalt, och att ungefär hälften av den mängden sitter i huden, fördelat mellan överhud och läderhud. en klinisk studie på oralt intag beskriver var resten finns: leder, blodkärl, hjärna, brosk och annan bindväv. hyaluronsyra är alltså ingenting kroppen saknar och behöver få utifrån för att fungera. den är redan där.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

vad är skillnaden mellan hyaluronsyra i serum, filler och tillskott?

tre helt olika sätt att möta samma molekyl. skillnaden ligger i hur den tar sig in i eller på kroppen, och de rangordnas inte här, avsnittet beskriver bara vad respektive väg är.

filler injiceras av en yrkesperson, vanligen på klinik, under huden, och sitter kvar i vävnaden på just det ställe som behandlats. litteraturen kallar det dermala fillers och beskriver hyaluronsyra som brett använd råvara för dem. det är ett estetiskt eller medicinskt ingrepp, alltså ingenting du köper som kosttillskott.

serum, kräm och mask stryks på hudens yta utifrån och hör till kosmetikan. det är den form som dominerar sökresultaten, vilket också är skälet till att en oral förklaring av ämnet är svår att hitta.

tillskott sväljs, som kapsel, pulver eller dryck, och räknas juridiskt som livsmedel, precis som kollagen. studier på oralt intag använder den vägen, en kapsel som tas dagligen under en bestämd period.

det är samma molekyl hela vägen. det som skiljer är hur den tillförs och vilket regelverk den hamnar under. vilken väg som fungerar bäst är obesvarat, och resten handlar om den tredje: hyaluronsyra som tillskott.

har hyaluronsyra tillskott en godkänd effekt?

nej. det korta svaret gäller oavsett varumärke, och det gäller bädy.

EU kräver att varje påstående om en ingrediens och en hälsoeffekt granskas och godkänns innan det får stå på en förpackning eller i en annons. hyaluronsyra har prövats flera gånger, och underkänts varje gång. fyra ansökningar om att ämnet smörjer eller underhåller leder ligger kvar i EU:s register över hälsopåståenden med statusen icke godkänd. de fyra går att slå upp under posterna 1572, 1731, 1932 och 3132 i registerexporten som EU publicerar som PDF, en fil på 727 sidor genererad 2013. EFSA underkände underlaget redan 2009, med motiveringen att de vetenskapliga beläggen inte räckte för att styrka effekten.

hudspåret prövades för sig. 2012 ansökte bolaget Nutrilinks Sarl om att få skriva att hyaluronsyra skyddar huden mot uttorkning, och EFSA:s panel för dietprodukter, nutrition och allergier sa nej: ett orsakssamband mellan intag av hyaluronsyra och skydd av huden mot uttorkning har inte fastställts. panelen skrev också att inga humanstudier hade lämnats in som det gick att dra slutsatser av.

fyra avslag om leder, ett om hud, och ingenting godkänt sedan dess. EFSA:s egen sida om hälsopåståenden bekräftar bilden från myndighetens håll. samma sak gäller kollagen och astaxantin, av samma anledning: underlaget har inte räckt, inte för att myndigheterna tystar något. bädy följer det läget rakt av. ingen skriver här att hyaluronsyra fuktar, förbättrar eller föryngrar huden, för det får inget livsmedel skriva. ett serum lyder under kosmetikareglerna och får tala om fukt. ett kosttillskott får det inte, och det är den skillnaden som gör att drycken och serumet inte får säga samma sak.

kan man dricka hyaluronsyra?

ja, rent tekniskt. hyaluronsyra i pulver- eller vätskeform löser sig i en dryck precis som kollagen gör. i bädys fall river du upp ett stickpack, rör ner det i vatten och dricker det, varpå molekylen passerar mag-tarmkanalen tillsammans med resten av innehållet.

går det att dricka hyaluronsyra? ja. betyder det att drycken gör något godkänt för huden? nej, av skälen i avsnittet ovan. att svälja ämnet i flytande form är ett tredje sätt att få i sig det, vid sidan av serum och filler. någon genväg förbi godkännandefrågan är det inte.

hur mycket hyaluronsyra används i studier?

studier på oralt intag av hyaluronsyra använder ofta 120 milligram om dagen. en studie på 12 veckor gav deltagarna en kapsel med 120 milligram hyaluronsyra dagligen, och hänvisar till tidigare studier med samma dagsdos under 6 respektive 12 veckor. länken dokumenterar två saker: vilken dos forskarna gav och hur länge de gav den. till något annat används den inte här.

det är ett smalt spann jämfört med kollagen, där studier rör sig mellan 2,5 och 10 gram om dagen. hyaluronsyra doseras i milligram där kollagen doseras i gram. det är en skillnad i mängd mellan två olika ämnen.

hyaluronsyra kollagen: varför står de i samma stickpack?

kollagen och hyaluronsyra är två olika molekyler som råkar dela adress. kollagen är ett protein uppbyggt av aminosyrakedjor, hyaluronsyra en sockerkedja som binder vatten, och båda finns naturligt i hudens bindväv. i en kollagendryck hamnar de i samma stickpack för att de hör hemma i samma vävnad, snarare än för att den ena skulle förstärka den andra. de flesta svenska kollagendrycker och kollagenpulver byggs kring kollagen och C-vitamin, ibland med hyaluronsyra som tillägg, och bädy följer det upplägget.

ingen studie vi hittat har mätt kollagen och hyaluronsyra tillsammans som par mot ett hudutfall. bädy påstår därför inte att kombinationen gör mer för huden än de två ämnena var för sig. att lägga två kroppsegna ämnen i samma pack är ingen genväg till en godkänd effekt. det förblir två ämnen utan godkänt hälsopåstående, sålda ihop i stället för var för sig.

vem bör vara försiktig med hyaluronsyra som tillskott?

samma råd som för andra kosttillskott: är du gravid, ammar eller redan tar mediciner, fråga läkare eller barnmorska först och ta med hela ingredienslistan till samtalet. svenska myndigheter är generellt försiktiga med kosttillskott under graviditet och amning, och räknar foster, spädbarn, barn och gravida som möjliga riskgrupper. det gäller hyaluronsyra precis som kollagen och probiotika. inget i den forskning vi läst pekar ut en specifik varningsflagga för just hyaluronsyra som tillskott, men avsaknaden av en varning är inte samma sak som en frikänning. ingen har undersökt frågan tillräckligt för att svara säkert.

innehåller bädy hyaluronsyra?

ja, 120 mg hyaluronsyra per stickpack, i samma dagliga portion som 5 gram hydrolyserat bovint kollagen och 80 mg C-vitamin. C-vitaminet motsvarar 100 procent av EU:s referensvärde och sitter i en syraneutral form, så drycken inte blir sur. det är receptuppgifter och inga hudlöften. packet innehåller också astaxantin, zink och koppar, och de mängderna skriver den här sidan inte ut. de står tillsammans med resten av innehållsförteckningen i frågor och svar, där du också hittar de fyra godkända EU-påståenden bädy faktiskt använder. inget av dem gäller hyaluronsyra.

läs vidare

hela innehållsförteckningen med alla doser ligger i frågor och svar. kollagendelen av samma stickpack, och skillnaden mellan kollagen, gelatin och peptider, förklaras i hydrolyserat kollagen. vill du jämföra kollagenprodukter på fler punkter än hyaluronsyrainnehållet ligger den genomgången i kollagen bäst i test. den probiotiska blandningen i samma pack har en egen sida i probiotika och hud, och undrar du över magbesvär eller allergi kopplat till kollagenet finns svaret i kollagen biverkningar.

resten av bädys ämnessidor:

• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• zink och koppar
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger