bädy

probiotika: vad forskningen har mätt

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-04

probiotika är levande mikroorganismer som ger en hälsoeffekt när de ges i tillräcklig mängd. så lyder definitionen från FAO och WHO, och Livsmedelsverket använder den på svenska. i EU finns ändå inga godkända hälsopåståenden för probiotika, skriver Livsmedelsverket.

där det finns studier står vad de mätte, och hur många som deltog och vem som betalade när vi har kunnat läsa det.

vad är probiotika?

levande mikroorganismer som ger en hälsoeffekt om man får i sig tillräckligt av dem. definitionen skrevs av en expertkonsultation som FAO och WHO höll i Córdoba i oktober 2001, och en arbetsgrupp från samma organisationer använde den igen i London, Ontario, våren 2002. båda texterna finns i FAO Food and Nutrition Paper 85. den internationella forskarorganisationen ISAPP använder samma definition. Livsmedelsverket återger den i sin Kontrollwiki som levande mikroorganismer som ger en gynnsam hälsoeffekt när de ges i adekvata mängder, och skriver att det ofta handlar om laktobaciller.

vilken hälsoeffekt det gäller säger definitionen inte. därför står det längre ner vilken stam som testades och vad som mättes, där studien anger det. vad ordet mjölksyrabakterier betyder står på en egen sida. mängden levande bakterier anges i CFU, och vad det talet säger och inte säger står på sidan om CFU. vad prebiotika är, och hur det skiljer sig från probiotika, står på sidan om prebiotika och inulin.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

vad har forskningen mätt om probiotika vid antibiotika?

diarré. i två Cochrane-översikter fick färre diarré i grupperna som fick probiotika än i kontrollgrupperna, och författarna bedömer tillförlitligheten som måttlig eller låg. översikterna gav probiotika till personer som fick antibiotika och räknade hur många som fick diarré. hur en diarré som redan har börjat påverkas var inte deras fråga.

RR är den relativa risken. 0,45 betyder att risken att få diarré i probiotikagrupperna var 45 procent av risken i kontrollgrupperna. översikten från 2025 ersätter en tidigare Cochrane-översikt från 2017, och författarna skriver att uppdateringen inte hade någon finansiering. i båda översikterna är resultat från olika stammar sammanslagna, och vad det betyder står under rubriken om stammen längre ner.

vad som händer med tarmfloran är en annan fråga än diarrén. i Suez m.fl., Cell 2018 fick försökspersonerna ciprofloxacin och metronidazol och sedan probiotika, en transplantation av sin egen avföring eller ingenting. jämfört med dem som inte fick något tog det markant längre tid för tarmfloran att återhämta sig hos dem som fick probiotika, och återhämtningen förblev ofullständig. hur många människor som deltog har vi inte kunnat läsa i studien. hur lång tid tarmfloran behöver efter en kur står på sidan om tarmflora.

vad säger forskningen om probiotika vid IBS och uppblåst mage?

riktlinjerna går isär, och den största sammanställningen om IBS som vi har läst bedömer tillförlitligheten som låg till mycket låg.

den amerikanska gastroenterologiföreningen AGA skriver i sin riktlinje om probiotika från 2020 att probiotika vid IBS bara bör användas inom en klinisk studie, och kallar läget en kunskapslucka. studierna skiljer sig mycket åt i upplägg, utfallsmått och vilka probiotika som användes, skriver AGA, som betalade riktlinjen helt själv. American College of Gastroenterology avråder från probiotika mot IBS-symtomen som helhet i sin riktlinje från 2021, med en villkorlig rekommendation och mycket låg evidensnivå, enligt amerikanska NCCIH:s sammanfattning. den brittiska föreningen BSG ger i sin riktlinje samma år probiotika mer utrymme än AGA och ACG. den riktlinjen har vi bara läst i andra hand, via hospitalhealthcare.com, och hur starkt BSG graderar sitt råd vet vi inte.

Goodoory m.fl. slog 2023 ihop 82 studier med 10 332 patienter i Gastroenterology. bara 24 av studierna hade låg risk för bias i alla avseenden, och tillförlitligheten var låg till mycket låg i nästan alla analyser, skriver författarna.

för uppblåst och utspänd mage skriver AGA i ett kliniskt råd från 2023 att probiotika inte bör användas som behandling. samma text påpekar att råden saknar formell gradering av evidensens kvalitet. Goodoory och kollegor bedömde tillförlitligheten som mycket låg för fynden om nytta mot uppblåsthet, både för Bacillus-stammar och för blandningar av probiotika. NCCIH återger en översikt från 2022 om IBS med förstoppning där uppblåstheten inte skilde sig mellan grupperna.

väntelistan får smaken, datumet och lanseringen först. ställ dig i väntelistan

probiotika vid förstoppning: vad visar sammanställningarna?

studierna går isär. i tre sammanställningar var tömningsfrekvensen högre med probiotika än i kontrollgrupperna, men de tre är inte överens om vilken stam eller grupp skillnaden gäller, och två av dem varnar för stor spridning mellan studierna och risk för bias. den brittiska dietistföreningen BDA bedömer evidensen för probiotika sammantaget som låg.

tabellen är ett urval utan systematisk sökning: tre sammanställningar och fyra enskilda studier. n är antalet deltagare. P är sannolikheten att få en skillnad minst så stor av slumpen om grupperna egentligen inte skiljer sig, och P under 0,05 räknas som signifikant. oddskvot och RR är mått på hur mycket två grupper skiljer sig, där 1 betyder ingen skillnad. ett konfidensintervall är det spann där skillnaden troligen ligger, och om det innehåller 1 (för kvoter) eller 0 (för skillnader) räknas skillnaden inte som signifikant.

förbehållen står i artiklarna. Dimidi och van der Schoot skriver båda att resultaten ska tolkas med försiktighet på grund av stor spridning mellan studierna (heterogenitet) och risk för bias. hos Dimidi var risken för bortfalls- och rapporteringsbias hög och bedömningen av urvalsbias oklar på grund av bristfällig rapportering, hos Zhang var risken för prestationsbias hög och bedömningen av detektionsbias oklar på grund av bristfällig rapportering. i van der Schoots sammanställning anger flera av författarna bidrag från bland andra Danone och Nestec. Dimidi och Whelan vid King's College London är författare till både Dimidis och van der Schoots sammanställning. fyra av de sex författarna bakom Eskesens studie är knutna till Chr. Hansen A/S, och Ibarras studie sponsrades enligt fulltexten av DuPont Nutrition and Health.

sammanställningarna är också oeniga med varandra. Dimidi och van der Schoot fann högre tömningsfrekvens för B. lactis. Zhang fann den för blandningar men inte för B. lactis ensam, och van der Schoot fann den inte för blandningar. bland de enskilda studierna av B. lactis nådde BB-12 inte signifikans för tömningsfrekvensen med det första kriteriet i tabellen (P = 0,071), och HN019 gav ingen statistiskt signifikant skillnad i huvudmåttet eller i tömningsfrekvensen i hela gruppen.

BDA skriver i sin riktlinje från 2025 att evidensen för probiotika sammantaget är låg, att det är oklart vilka arter eller stammar, om några, som har effekt, och att blandningar av flera stammar inte påverkade hur många som svarade på behandlingen. riktlinjen betalades av BDA General and Education Trust.

den statliga myndigheten SBU skrev 2015 i SBU Kommenterar 2015_09, som sammanfattar en amerikansk översikt (Ford m.fl. 2014): "Avseende behandling av funktionell förstoppning kan inga slutsatser dras på grund av brist på studier." översikten hade tre studier av probiotika vid funktionell förstoppning, med 245 patienter. sökningen gick till december 2013, så de fyra enskilda studierna i tabellen publicerades efter den. i riktlinjen från AGA och ACG om kronisk idiopatisk förstoppning (Chang m.fl. 2023), alltså förstoppning utan känd orsak, skriver författarna att de inte bedömde evidensen för probiotika, och hänvisar i stället till van der Schoots sammanställning i tabellen. riktlinjen betalades helt av de två föreningarna, utan stöd från industrin.

varför spelar stammen roll?

för att resultatet i en studie gäller den stam som testades. FAO och WHO:s arbetsgrupp skrev 2002 att underlaget tyder på att probiotiska effekter är stamspecifika, och expertkonsultationen året innan att data från ett probiotiskt livsmedel inte kan överföras till andra livsmedel med samma stam eller till andra mikroorganismer. en genomgång av 228 studier (McFarland, Evans och Goldstein, Frontiers in Medicine 2018) fann starkt stöd för att effekten beror både på stammen och på sjukdomen. författarna redovisar själva att de sitter eller har suttit i en rådgivande grupp för probiotikaföretaget Bio-K Plus, och att en av dem har fått betalt för föreläsningar av Biocodex och Lallemand.

den internationella organisationen för gastroenterologi, WGO (World Gastroenterology Organisation), skriver i sin riktlinje om probiotika och prebiotika från februari 2023 att effekterna av probiotika är stamspecifika och dosspecifika (s. 13). hur förstoppningsfynden fördelar sig på stammar står i avsnittet om probiotika vid förstoppning ovan.

1177 skriver i sin text om IBS: "Det finns olika sammansättning på probiotika, men det är inte känt vilken som har bäst effekt." hur en stam skrivs ut, med släkte, art och stambeteckning, står på sidan om probiotika och hud.

spelar det roll när man tar probiotika, morgon eller kväll?

det vet vi inte. vi har inte hittat någon studie på människor som jämför morgon med kväll, varken i två sökningar i databasen Europe PMC eller i en vanlig webbsökning.

det som finns är en labbmodell. i Tompkins, Mainville och Arcand, Beneficial Microbes 2011 överlevde bakterierna bäst när de gavs tillsammans med en måltid eller 30 minuter före, i en modell av magen där måltiden var havregrynsgröt med mjölk. gavs de 30 minuter efter måltiden, överlevde de inte i höga antal. ingen människa deltog, och forskarna kom från Institut Rosell, som hör till Lallemand och gör produkten som testades.

har probiotika biverkningar?

biverkningar har rapporterats, men i tre stora sammanställningar var de inte vanligare med probiotika än i kontrollgrupperna. i Cochrane-översikten om barn (Guo m.fl. 2019) rapporterade 24 studier med 4 415 deltagare biverkningar, och i ingen av dem kunde en allvarlig biverkning knytas till probiotika. 4 procent fick någon biverkning med probiotika mot 6 procent i kontrollgrupperna, med låg tillförlitlighet. bland de biverkningar som rapporterades i studierna fanns utslag, illamående, gaser, uppblåsthet och förstoppning. i översikten om vuxna och barn från 2025 (Esmaeilinezhad m.fl.) var andelen 10,9 procent mot 12,2 procent, med måttlig tillförlitlighet.

deltagarna i båda översikterna fick antibiotika och var alltså inte friska. en äldre genomgång för amerikanska myndigheten AHRQ (Hempel m.fl. 2011) omfattade 622 studier och fann samma risk för biverkningar med och utan probiotika vid kort användning, RR 1,00. författarna skriver samtidigt att litteraturen inte är rustad för att med säkerhet besvara frågor om riskerna.

om besvären kommer i början och avtar med tiden har vi inte hittat någon studie som mätt. vilka grupper en genomgång av riskerna (Doron och Snydman 2015) pekar ut, bland dem personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, står på sidan om probiotika och hud.

1177 skriver i sin text om antibiotika att du bör kontakta vården vid långvarig eller kraftig diarré.

resten av bädys ämnessidor:

• hydrolyserat kollagen
• kollagen bäst i test
• kollagen biverkningar
• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• hyaluronsyra
• zink och koppar
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger
• fermenterad mat