bädy

postbiotika och synbiotika: vad ISAPP:s definitioner kräver

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-05

postbiotika är enligt forskarorganisationen ISAPP en preparation av icke levande mikroorganismer och/eller deras beståndsdelar som ger värden en hälsonytta. synbiotika är enligt samma organisation en blandning av levande mikroorganismer och substrat som värdens mikroorganismer använder selektivt och som ger värden en hälsonytta. definitionerna står i två konsensusuttalanden: Salminen m.fl. 2021 om postbiotika och Swanson m.fl. 2020 om synbiotika.

har du sett något av orden på en förpackning eller i en sökträff och undrat vad de får stå för, går sidan igenom vad definitionerna kräver, vad Livsmedelsverket och EFSA skriver och vad studierna har mätt. orden står här som forskningsbegrepp, och sidan säger ingenting om någon enskild produkt.

vad är postbiotika?

postbiotika är en preparation av icke levande mikroorganismer och/eller deras beståndsdelar som ger värden en hälsonytta, enligt en panel som ISAPP samlade i december 2019 (Salminen m.fl. 2021). artikeln skriver att ordet användes inkonsekvent i forskningen och på kommersiella produkter och saknade en tydlig definition när panelen började.

panelen kräver att preparationen innehåller inaktiverade mikrobceller eller delar av dem, med eller utan metaboliter, som bidrar till en observerad hälsonytta. panelen valde ordet inanimate, livlös, framför inactive, eftersom inaktiv kan tolkas som ett material utan funktion. ordet preparation valdes för att en viss sammansättning av mikrobmassa, matris och inaktiveringsmetod kan ha betydelse för en eventuell nytta, och enligt panelen gäller ordet postbiotika därför specifika preparationer där mikroorganismerna, matrisen och inaktiveringen är beskrivna.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

vad räknas inte som postbiotika?

enligt ISAPP räknas renade mikrobiella metaboliter och vacciner inte som postbiotika (Salminen m.fl. 2021, ruta 1). injektioner ligger utanför definitionen, och preparationen ska ges vid en yta hos värden, till exempel munhåla, tarm, hud, urogenitalkanal eller nasofarynx.

en preparation av odefinierade mikroorganismer räknas inte heller. mikrobsammansättningen före inaktiveringen måste vara karakteriserad, och panelen skriver att många traditionella fermenterade livsmedel görs med odefinierade blandkulturer och därför inte kan användas för att framställa postbiotika. fermenterade produkter som gjorts med definierade mikroorganismer kan däremot göra det. vad fermenterad mat är och vad som lever i den står på sidan om fermenterad mat.

panelen anger sex kriterier som en preparation ska uppfylla (ruta 2):

en mikroorganism behöver inte ha varit en probiotika som levande för att den inaktiverade versionen ska godtas, och nyttan ska bekräftas hos målvärden, alltså art och undergrupp (Salminen m.fl. 2021, ruta 1).

är postbiotika samma sak som probiotika?

nej: probiotika är levande mikroorganismer och postbiotika är en preparation av icke levande (Salminen m.fl. 2021). en probiotika ska finnas i tillräcklig mängd livsdugliga bakterier när den tillförs, men de flesta probiotiska preparat innehåller, särskilt mot slutet av hållbarheten, också potentiellt stora mängder döda och skadade mikroorganismer, skriver panelen om probiotiska preparat i allmänhet. vad ordet probiotika betyder i forskningen står på sidan om probiotika, och vad CFU mäter står på sidan om CFU.

tabellen sätter ISAPP:s fyra definitioner bredvid varandra (Salminen m.fl. 2021, Swanson m.fl. 2020). vad prebiotika är står på sidan om prebiotika och inulin.

vad är synbiotika?

synbiotika är en blandning av levande mikroorganismer och substrat som värdens mikroorganismer använder selektivt och som ger värden en hälsonytta, enligt en panel som ISAPP samlade i maj 2019 (Swanson m.fl. 2020). panelen skriver att en definition som bara sa blandning av probiotika och prebiotika kunde hämma utvecklingen av synbiotika som är utformade för att samverka.

definitionen har två sorter. i kompletterande synbiotika är delarna inte utformade för att samverka, och blandningen ska bestå av en probiotika och en prebiotika. i synergistisk synbiotika är substratet utformat för att användas selektivt av de mikroorganismer som ges samtidigt, och blandningen behöver inte bestå av en probiotika plus en prebiotika. såvitt författarna vet är nästan alla synbiotika i publicerade kliniska studier av den kompletterande sorten.

prefixet syn betyder tillsammans och inte synergi. artikeln skriver att symbiotisk inte är samma ord som synbiotisk och är fel ord i det här sammanhanget.

när anser ISAPP att en blandning av probiotika och prebiotika kan kallas synbiotika?

enligt ISAPP bara om kombinationen har prövats mot placebo, och bevis för varje del för sig räcker inte (Swanson m.fl. 2020). panelen godtar att en blandning kan kallas kompletterande synbiotika om delarna var för sig uppfyller definitionerna av probiotika och prebiotika, men skriver att kombinationen också måste prövas för att bekräfta att formuleringen som helhet ger en hälsonytta jämfört med placebo.

enligt Swanson m.fl. bör en blandning av probiotika och prebiotika som bara har belägg för varje komponent för sig, och inte som kombination, inte märkas synbiotika. om beläggen för kombinationen saknas bör den enligt artikeln helt enkelt märkas "contains probiotics and prebiotics". för den synergistiska sorten ska samma studie som visar hälsonyttan också visa att substratet används selektivt.

vad skriver Livsmedelsverket om ordet probiotika?

Livsmedelsverket återger EU-kommissionens bedömning att ordet probiotika är ett allmänt hälsopåstående, och uppger att inga påståenden är godkända (Kontrollwiki, artikel 473, läst 2026-10-05). Kontrollwikin skriver: "Inom EU-kommissionen anser man att uttrycket därmed är ett allmänt hälsopåstående enligt artikel 10.3 i förordning (EG) nr 1924/2006 och måste åtföljas av ett godkänt, specifikt hälsopåstående." artikeln anger också att inga hälsopåståenden är godkända för de mikroorganismer som brukar definieras som probiotiska, och att påståendet därför inte är tillåtet på livsmedel.

orden postbiotika och synbiotika nämns inte i den artikeln, och någon svensk myndighetstext om dem har vi inte hittat. Salminen m.fl. skrev 2021 att ingen särskild EU-reglering täcker orden probiotika, prebiotika, synbiotika eller postbiotika, och att panelen förväntar sig att användningen av något av orden på ett livsmedel eller kosttillskott skulle kräva ett godkänt hälsopåstående, eftersom definitionerna kräver en hälsonytta. det är en förväntan från ISAPP:s panel och inget ställningstagande från en myndighet.

vad har EFSA bedömt om pastöriserade bakterier och om QPS?

EFSA har bedömt säkerheten hos ett pastöriserat bakteriepreparat som nytt livsmedel, och bedömningen säger ingenting om nytta. 2021 gällde det pastöriserad Akkermansia muciniphila enligt förordning (EU) 2015/2283. sökanden föreslog högst 5 × 10¹⁰ celler per dag för vuxna utom gravida och ammande. EFSA:s panel godtog i säkerhetshänseende ett intag på 3,4 × 10¹⁰ celler per dag för den målgruppen, på grundval av en 90-dagarsstudie på råttor och med en osäkerhetsfaktor på 200, och på villkor att antalet levande celler i produkten är färre än 10 CFU per gram, vilket var detektionsgränsen (EFSA 2021).

QPS, Qualified Presumption of Safety, är EFSA:s metod för att bedöma taxonomisk identitet, kunskapsläge och säkerhet hos mikroorganismer som avsiktligt tillsätts livsmedels- och foderkedjan. uppdateringen som täcker oktober 2025 till mars 2026 gällde 99 anmälda mikroorganismer. 85 utvärderades inte, eftersom de redan fanns på listan eller var uteslutna från bedömningen, och av de 14 anmälningar som återstod rekommenderades fyra enheter inte på grund av säkerhetsskäl och tre inte på grund av begränsad kunskap. inga nya uppgifter motiverade ändrad status för tidigare rekommenderade enheter (EFSA 2026). QPS är en säkerhetsbedömning och säger inget om nytta. enligt Salminen m.fl. gäller QPS de levande mikroorganismer som används som utgångsmaterial för postbiotika, och en mikroorganism som inte finns på listan kräver en ansökan om nytt livsmedel innan den kan användas som utgångsmaterial för postbiotika i livsmedel.

Salminen m.fl. skriver att postbiotika rimligen kan förväntas ha en bättre säkerhetsprofil än probiotika, eftersom mikroorganismerna inte längre kan föröka sig och därför inte kan ge bakteriemi eller fungemi, men att de inte kan antas vara ofarliga enbart för att ursprungsmikroorganismen är det, och att en säkerhetsbedömning behövs för varje preparation. Anjum och Ouwehand anger 2026 att postbiotika har längre hållbarhet och bredare användbarhet än probiotika, men att de kan brytas ned, kan vara allergena och kan innehålla DNA med överförbara gener för antibiotikaresistens.

vad har studierna på postbiotika och synbiotika mätt?

Salminen m.fl. skriver att data från studier på människor är begränsade och av varierande kvalitet, och att studierna har gett varierande kliniska utfall: nytta har rapporterats i en del studier och uteblivit i andra. för barn är studierna mest gjorda på fermenterade modersmjölksersättningar och bakterielysat, och belägget för nytta jämfört med ersättningar utan postbiotika är enligt artikeln begränsat. skador och säkerhet är dåligt utforskade.

för synbiotika skriver Swanson m.fl. att många randomiserade studier har gjorts på människor, bland annat vid ämnesomsättningssjukdomar och IBS. artikelns tabell tar bara med studier som visat nytta, och studier utan skillnad har också publicerats.

två studier ur de källor vi har läst:

enligt Anjum och Ouwehand är rapporteringen i studierna mångfaldig och bör förbättras. Depommier m.fl. skriver att intaget i studien, 32 personer under tre månader, var "safe and well tolerated". primära mått i den studien var säkerhet, tolerabilitet och metabola mått, och utfallen redovisas inte här.

är definitionen allmänt accepterad?

Anjum och Ouwehand skriver 2026 att det trots växande uppmärksamhet inte finns någon allmänt accepterad definition, med olika tolkningar av preparatets fysiska natur: intakta döda celler, lysat och metaboliter inuti och utanför cellerna. i ett brev i Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology 2021 invände Aguilar-Toalá m.fl. enligt vår sammanfattning av brevet att väldefinierade molekyler och komplexa, odefinierade blandningar inte ryms i en definition, och Salminen m.fl. svarade, enligt vår sammanfattning av svaret, att sex olika definitioner fanns före ISAPP:s.

vem står bakom ISAPP:s definitioner?

ISAPP är enligt Swanson m.fl. en ideell sammanslutning av forskare vars verksamhet finansieras av företag som säljer probiotika och prebiotika, men som vägleds av en frivillig akademisk styrelse som arbetar oberoende.

i postbiotikaartikeln anger författare uppdrag eller forskningsmedel från bland andra Danone, Yakult, Probi, Nestlé och Mead Johnson. i synbiotikaartikeln nämns bland andra Beneo, Ingredion, Danone, Yakult och Probi, en anger delägarskap i ett företag som heter Synbiotic Health, och en av författarna anger inga intressen. i Vinderolas artikel från 2023 sitter tre av sex författare i ISAPP:s styrelse och har varit talare vid vetenskapliga möten som stöds av branschen för postbiotika, en är uppfinnare av ett patent om Akkermansia muciniphila, och två har varit anställda på företag.

resten av bädys ämnessidor:

• hydrolyserat kollagen
• kollagen bäst i test
• kollagen biverkningar
• marint eller bovint kollagen
• probiotika hud
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• hyaluronsyra
• zink och koppar
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger
• tarmflora
• mjölksyrabakterier i fil, yoghurt och kapslar
• tarmfloratest
• kollagen i klimakteriet