bädy

kollagen: vad det är och vad som är mätt

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-13

kollagen är en sorts protein som finns i bindväven hos människor och djur. enligt Ricard-Blum (2011) är kollagenerna de vanligaste proteinerna hos däggdjur, ungefär 30 procent av proteinmassan, och familjen har 28 medlemmar. kroppens egna celler bildar kollagen. sidan går igenom typerna, maten, Livsmedelsverkets svar och vad studierna har mätt.

vad är kollagen?

kollagen är en sorts protein som finns i bindväven hos människor och djur, skriver Livsmedelsverkets frågetjänst i ett svar från juli 2023. senor, brosk, benmärg och ögats hornhinna är exempel, och även fiskar har kollagen.

Ricard-Blum beskriver i översikten The Collagen Family (Cold Spring Harb Perspect Biol 2011) en familj med 28 medlemmar, numrerade I till XXVIII, som alla har minst ett område där tre kedjor är vridna till en trippelhelix. kollagenerna är enligt översikten de vanligaste proteinerna hos däggdjur, ungefär 30 procent av proteinmassan, och Amirrah m.fl. (Biomedicines 2022) anger samma andel för människan. kollagenerna har strukturella roller i vävnaderna, till exempel draghållfastheten i huden och motståndet mot drag i ligament.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

vad är kollagen gjort av?

kollagen består av aminosyror, precis som andra proteiner, skriver Livsmedelsverket. StatPearls (2026) anger att sammansättningen är rik på glycin, prolin och modifierade aminosyror som hydroxiprolin och hydroxylysin, med glycin på var tredje plats i kedjan. Ricard-Blum beskriver samma mönster.

av de 20 aminosyrorna är nio essentiella, alltså sådana som kroppen inte kan bilda själv. kollagen innehåller mycket lite av dem. Livsmedelsverket nämner kött, fisk, ägg och mjölk som bättre källor från djurriket, och spannmål och baljväxter som viktiga proteinkällor från växtriket.

vad är skillnaden på kollagen typ 1, 2 och 3?

typerna finns på olika ställen i kroppen. enligt Amirrah m.fl. är typ I den vanligaste typen, med de tydligaste rollerna i hud och ben, typ II finns mest i brosk och typ III finns i hud, blodkärl och organ i mindre mängd. Ricard-Blum skriver att fibrillerna i brosk består av typ II tillsammans med XI och IX, eller av II och III, och att de i huden består av typ I och III. StatPearls skriver att typerna I till IV är de vanligaste.

vad som skiljer marint och bovint kollagen, bland annat typer, allergen och kost, går igenom på sidan marint eller bovint kollagen.

hur bildar kroppen kollagen?

kroppens egna celler bildar kollagen. StatPearls beskriver att bildningen börjar inne i fibroblaster, bindvävens celler: kedjorna ändras i flera steg, bland annat genom glykosylering och hydroxylering, och viks till ett prokollagen med trippelhelix. prokollagenet skickas ut ur cellen, och där klipps ändpartierna, propeptiderna, av.

flera av de godkända hälsopåståendena för C-vitamin gäller kollagenbildning. ett av dem lyder i förordning (EU) nr 432/2012: "Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för hudens normala funktion". påståendet får bara användas för livsmedel som åtminstone är en källa till vitamin C enligt bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. påståendet gäller C-vitamin och kroppens egen kollagenbildning, och säger inget om kollagen som man äter. EU:s register har sex godkända påståenden om C-vitamin och kollagenbildning. sidan C-vitamin går igenom alla godkända påståenden för vitaminet.

bädy tas som ett stickpack om dagen, blandat i vatten, och mer än så ska du inte ta. en varierad och balanserad kost och en hälsosam livsstil är viktiga, och bädy ersätter ingen av dem. är du allergisk mot nötkött eller nötprotein ska du inte ta bädy. är du gravid, ammar, har nedsatt immunförsvar eller tar mediciner: fråga din barnmorska eller läkare först.

vilken mat innehåller kollagen?

kollagen finns i bindväven hos djur, till exempel i senor och brosk, och därför i de delar av kött och fisk som består av bindväv. enligt Listrat m.fl. (ScientificWorldJournal 2016) består skelettmuskel av ungefär 90 procent muskelfibrer och 10 procent bindväv och fett, och kollagenet denaturerar av värme, vilket de kallar gelatinisering. Livsmedelsverket anger att gelatin kan framställas ur kollagen.

någon neutral tabell över hur mycket kollagen olika livsmedel innehåller har vi inte hittat, så sidan anger inga gram per livsmedel. för benbuljong finns mätningar. Alcock m.fl. (Int J Sport Nutr Exerc Metab 2019) analyserade köpta buljonger och buljonger lagade i laboratoriet, enligt standardrecept och enligt varierande recept. aminosyrahalterna varierade mycket mellan buljonger lagade efter varierande recept, med de högsta halterna i buljonger från café. buljonger lagade efter ett standardrecept hade signifikant lägre halter av alla sex analyserade aminosyror än 20 g referenskollagen. förstaförfattaren är knuten till Brumbies Rugby, och finansiär för studien har vi inte läst.

i en annan studie av Alcock och kollegor (Front Nutr 2019) hade 300 ml kockberedd benbuljong från ett café 11 760 mg glycin, mot 4 904 mg i 20 g hydrolyserat kollagenpulver (beräknat på fria aminosyrors molekylvikt). buljongen hade valts för att den i en tidigare analys hade högre proteinhalt än andra buljonger, och partiet som deltagarna drack hade högre halt än väntat. rugbylaget ACT Brumbies finansierade studien och hade enligt författarna ingen direkt roll i den.

vad händer med kollagen när man äter det?

kollagen bryts ned som annat protein, enligt Livsmedelsverket. myndigheten svarade utifrån protein i allmänhet, eftersom kollagen inte är ett näringsämne i sig: "Efter upptag från tunntarmen används aminosyrorna som byggstenar till kroppsegna proteiner i olika delar av kroppen där dessa behövs." proteinets ursprung, till exempel muskel, kollagen från djur och fisk, mjölk, ägg eller baljväxter, avgör enligt svaret inte var i kroppen aminosyrorna används.

i de två studier vi har läst mättes peptider med hydroxiprolin i blodet efter intag av kollagenhydrolysat. i Iwai m.fl. (J Agric Food Chem 2005) åt friska frivilliga 9,4 till 23 g gelatinhydrolysat ur grisskinn, kycklingfötter och brosk. peptidformen av hydroxiprolin nådde högsta nivån, 20 till 60 nmol per ml plasma, efter 1 till 2 timmar och var nere på hälften efter 4 timmar. i Shigemura m.fl. (Food Chem 2014) åt fyra friska frivilliga 30,8, 153,8 och 384,6 mg kollagenhydrolysat per kilo kroppsvikt, och de högsta plasmanivåerna av hydroxiprolinpeptider var 6,43, 20,17 respektive 32,84 nmol per ml. en medförfattare till Shigemura är knuten till livsmedelsföretaget Yaizu Suisankagaku Industry. abstrakten anger ingen finansiär, och Iwais abstrakt anger inget deltagarantal. ingen av de två studierna mätte något i hud eller leder.

vad hydrolyserat kollagen och kollagenpeptider är går igenom på sidan hydrolyserat kollagen.

minskar kroppens kollagen med åldern?

i en studie av underarmens hud var kollagenet lägre med högre ålder, och lägre hos kvinnor i alla åldrar. Shuster, Black och McVitie (Br J Dermatol 1975) mätte hudens kollagen, tjocklek och täthet hos ett stort antal normala deltagare som referens för senare studier. Park (Biogerontology 2022) skriver i en översikt, med hänvisning till Shuster 1975, att studien omfattade 72 män och 76 kvinnor i åldern 15 till 93 år, att kollagenet minskade ungefär 1 procent per år under vuxenlivet och att minskningstakten var densamma för könen. siffran 1 procent har vi bara läst hos Park: i Shusters abstrakt står varken den eller någon finansiär, och fulltexten har vi inte läst. översikten finansierades av ett anslag från National Institute on Aging, och Park, som är ensam författare, anger inga intressekonflikter.

enligt Varani m.fl. (Am J Pathol 2006) är minskad syntes av kollagen typ I och III kännetecknande för hud hos äldre. fibroblaster isolerade ur hud från unga (18 till 29 år) och gamla (80 år eller äldre) personer bildade i cellodling 82 respektive 56 ng/ml prokollagen typ I (p under 0,05). abstraktet anger ingen finansiär. ingen av mätningarna i det här avsnittet gäller kollagen som man äter.

mätningar av hudens kollagen efter klimakteriet och sex studier på kvinnor redovisas på sidan kollagen i klimakteriet.

väntelistan får smaken, datumet och lanseringen först. ställ dig i väntelistan

vad säger Livsmedelsverket om kollagen?

Livsmedelsverkets frågetjänst svarade i juli 2023: "Det finns inget godkänt hälsopåstående om intag av kollagen." myndigheten anger också att den inte har gjort någon systematisk genomgång av kollagen som kosttillskott i relation till olika utfall, till exempel ledfunktion, och att företag som vill göra hälsopåståenden om sina kosttillskott ska ha dem godkända av EU-kommissionen. på myndighetens sida för företag (granskad senast 2026-08-24) står att kosttillskott är livsmedel och att det i Sverige inte finns något system för att anmäla kosttillskott innan de får säljas. den som säljer kosttillskott behöver däremot i de flesta fall registrera sig hos kontrollmyndigheten i den kommun där verksamheten sker.

du kan själv söka i EU:s register över hälsopåståenden. i ett utdrag som vi hämtade 2026-10-13 (2 337 poster, 269 godkända, senaste ändring 2025-11-25) gäller sju poster kollagen, kollagenhydrolysat, en kollagenpeptidprodukt eller gelatin med cystin, och alla sju är ej godkända, med olika skäl. för fyra anges att den sökta effekten för ämnet inte har styrkts: tre gäller leder och en hud. för tre anges att den sökta effekten inte har kopplats till en kroppsfunktion, som artikel 13 kräver: en gäller kollagen och hud, två gäller gelatin och cystin, för hår och naglar respektive hud.

alla sju posterna anger en EFSA-referens. vi har läst abstrakten till två av yttrandena, båda om ansökningar från samma företag: ett från 2011 om kollagenhydrolysat och leder (antaget 30 juni 2011) och ett från 2013 om en kollagenpeptidprodukt och hudens elasticitet (antaget 30 maj 2013). i båda skriver EFSA:s panel "a cause and effect relationship has not been established", mellan intaget av just det ämnet respektive den produkten och den sökta effekten. yttrandena gäller de två ansökningarna och studierna i dem.

hyaluronsyra förklarar varför EU inte har godkänt något påstående för ämnet, och zink och koppar citerar de godkända påståendena för de två mineralerna ordagrant.

sidan vitaminer för huden går igenom vilka vitaminer och mineraler som har godkända påståenden om huden.

är det bra att äta kollagen?

för kollagen som man äter finns inget godkänt hälsopåstående i EU. enligt Ricard-Blum och Amirrah m.fl. sitter kroppens eget kollagen i bindväven och ingår i vävnadernas struktur. i vårt utdrag ur EU:s register är inget godkänt påstående kopplat till kollagen som ämne.

är kollagen en bluff?

inget hälsopåstående om intag av kollagen är godkänt i EU. översikterna nedan redovisar vad som mättes och vem som betalade.

för huden analyserade Myung och Park (Am J Med 2025) 23 randomiserade studier med 1 474 deltagare, med sökning till 14 juni 2024. i analysen av alla 23 skilde sig kollagengrupperna statistiskt signifikant från kontrollerna i tre hudmått. i delanalysen av studier utan finansiering från läkemedelsföretag (författarnas ord) fanns ingen sådan skillnad, medan studierna med sådan finansiering hade signifikanta skillnader. studier av hög kvalitet visade ingen signifikant skillnad i något hudmått, studier av låg kvalitet i ett av dem. författarna drar slutsatsen att kliniska belägg för att använda kollagentillskott mot hudens åldrande för närvarande saknas. abstraktet anger ingen finansiär för översikten.

Grimes och Mahto (J Cosmet Dermatol 2026) gick igenom två tidigare sammanställningar och fann felaktigt återgivna data från de ursprungliga studierna i båda. en metaregression med hänsyn till dos fann inga belägg för nytta av kollagentillskott. av de nio hydreringsstudierna de gick igenom var sju finansierade av kommersiella producenter: fyra av de sju gav signifikanta resultat och ingen av de två oberoende. författarna anger att det i dag är för tidigt att marknadsföra kollagen som en bekräftad åtgärd mot hudens åldrande. de anger inga intressekonflikter.

Brueckheimer m.fl. (Orthop Rev 2025) gjorde en systematisk översikt av studier där hydrolyserat kollagen typ I gavs och ben, muskler och leder mättes: av 4 246 granskade artiklar uppfyllde 36 randomiserade studier kriterierna. författarna redovisar att studierna saknar standardiserad dos, att bara 15 hade fler än 50 deltagare, att 14 hade över 20 procent bortfall och att den kommersiella finansieringen av de flesta studier väcker frågor om intressekonflikter. en av de fem författarna är anställd hos Genu-in, som producerar hydrolyserat kollagen, och Genu-in betalade avgiften för att skicka in artikeln, men författarna anger att anknytningen inte har inverkat på översiktens resultat eller slutsatser.

1177 skriver på sidan om artros, uppdaterad 2026-09-23: "Det finns inga vetenskapliga studier som visar att kosttillskott som nyponpulver och kollagen kan minska artros eller bygga upp brosket." sidan gäller sjukdomen artros.

för hår och naglar anger Bielach-Bazyluk m.fl. (Nutrients 2026), en narrativ översikt, att hår och naglar består främst av keratin, till skillnad från huden. antalet välkontrollerade kliniska studier om håret är enligt översikten begränsat och bygger på relativt små och olikartade grupper, och underlaget för naglar är ännu sparsammare. författarna anger industrifinansiering, korta studietider, olika upplägg och tillskott med flera ingredienser som begränsningar. översikten finansierades av Medicinska universitetet i Białystok, och författarna anger inga intressekonflikter.

hur lång tid tar det för kollagen att få effekt?

det finns inget godkänt påstående om någon effekt av kollagen, och sidan anger därför ingen tid till någon effekt. Choi m.fl. (J Drugs Dermatol 2019) gjorde en systematisk översikt av dermatologiska tillämpningar av oralt kollagen: 11 randomiserade studier med 805 deltagare. åtta av dem använde kollagenhydrolysat, 2,5 till 10 g per dag, och studierna pågick i 8 till 24 veckor. abstraktet anger ingen finansiär.

finns det biverkningar av kollagen?

är du allergisk mot fisk, nötkött eller nötprotein spelar kollagenets källa roll: marint kollagen kommer från fisk och bovint kollagen från nötkreatur. fisk är ett av de fjorton allergenerna i bilaga II till förordning (EU) nr 1169/2011, och nötkött står inte på den listan. vad som rapporteras om biverkningar av kollagen går igenom på sidan kollagen biverkningar. vad källan betyder för marint och bovint kollagen står på sidan marint eller bovint kollagen.

kan man äta kollagen när man är gravid?

"Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att äta kosttillskott som till exempel kollagentabletter." så svarade Livsmedelsverkets frågetjänst den 29 augusti 2024, och svaret fortsätter: "Använd inte sådana produkter om inte din barnmorska eller läkare har rekommenderat det."

kollagentabletter, kollagenpulver eller dryck: vad skiljer?

tabletter, kapslar, pulver eller flytande form, skriver Livsmedelsverket om kosttillskott, och alla typer ska intas i små uppmätta doser. Brueckheimer m.fl. skriver att de flesta studierna i deras översikt använde kommersiella tillskott utan att ange kollagentyp, och att märken skiljer sig i aminosyrasammansättning även när typen är densamma. vad svenska tester mäter, vad de inte kan mäta och sex saker du kan jämföra själv går igenom på sidan kollagen bäst i test.

bädy är ett kosttillskott, ett dagligt pulver i stickpack som blandas i vatten. ett stickpack har 5 g hydrolyserat bovint kollagen och fler ingredienser, som står på sidan frågor och svar. ingen av studierna på den här sidan gäller bädy.

resten av bädys ämnessidor:

• probiotika hud
• astaxantin
• har stevia biverkningar? vad källorna faktiskt säger
• vad betyder CFU? så läser du siffran på en probiotisk produkt
• probiotika
• tarmflora
• prebiotika, inulin och FODMAP
• mjölksyrabakterier i fil, yoghurt och kapslar
• fermenterad mat
• tarmfloratest
• postbiotika och synbiotika