bädy

probiotika hud: vad tarm-hud-axeln är och vad som inte är visat

kan probiotika göra något för huden? den frågan rymmer två delar: vad forskningen om tarmbakterier och hud faktiskt studerar, och vad ett varumärke som bädy får säga om den forskningen. den här sidan tar dem i den ordningen. svaret innan resten: EFSA har inte godkänt ett enda hudpåstående för någon probiotisk stam, oavsett varumärke, så allt nedan beskriver ett forskningsfält och ingenting mer. bädy har en probiotisk blandning i sin kollagendryck och dyker upp som exempel längre ner, aldrig som bevis.

vad är tarm-hud-axeln?

tarm-hud-axeln är det vetenskapliga namnet på tvåvägskopplingen mellan tarmens bakteriesamhälle, immunförsvaret och huden: vad som händer i tarmen antas kunna påverka huden, och tvärtom, via delade immunvägar snarare än en direkt ledning mellan de två organen. termen kommer ur forskningen och inte ur marknadsföringen, och den översikt som beskriver fältet kallar det ett område under aktiv utforskning. tanken är att tarmens bakterier kan påverka hur huden reagerar på inflammation, via signalvägar som delas med immunförsvaret. det är en hypotes som undersöks, ingen effekt som bädy eller något annat varumärke får påstå sig leverera.

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

vad studerar forskningen om tarmbakterier och hud, och vad visar den inte?

tre hudtillstånd återkommer oftast i forskningen om tarm-hud-axeln: akne, atopiskt eksem och psoriasis. de mekanismer som föreslås handlar om kortkedjiga fettsyror som dämpar inflammation, om immunceller som tränas av tarmens bakteriesammansättning, och i vissa modeller om bakteriella ämnen som läcker genom en försvagad tarmslemhinna och når huden. samma översikt beskriver ett fält som studeras aktivt och efterlyser själv mer forskning för att förstå mekanismerna fullt ut. steget därifrån till ett godkänt påstående är det som saknas: en enskild studie på en specifik stam vid ett specifikt tillstånd bär inte hela kategorin probiotika.

varför har EFSA inte godkänt något hudpåstående för probiotika?

därför att underlaget inte räckt, oavsett stam. EU:s regelverk kräver att varje påstående om en ingrediens och en hälsoeffekt granskas och godkänns innan det får sättas på en förpackning eller i en annons. EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, gör den vetenskapliga bedömningen, och EU-kommissionen auktoriserar sedan påståendet in i EU:s register över hälsopåståenden. slår du upp probiotika, laktobaciller eller bifidobakterier där hittar du inget godkänt hudpåstående, för något släkte, någon art eller någon stam. EFSA:s egen sida om hälsopåståenden bekräftar samma sak från myndighetens håll. aktivt studerat och bevisat är två olika saker: probiotika hud är ett forskningsfält, inte en godkänd effekt, och det är skillnaden mellan det forskarna håller på med och det som får tryckas på en förpackning.

släkte, art och stam: hur läser man en probiotisk stamlista?

en probiotisk stam anges i tre led: släkte, art och en stambeteckning som pekar ut exakt vilken kultur det handlar om, till exempel en katalogbeteckning från en kultursamling eller tillverkarens eget kodnamn. en genomgång av kriterierna för att kalla en mikroorganism probiotisk skriver det rakt av: en probiotisk produkt ska identifieras ner till stam, inte bara släkte eller art, eftersom probiotiska egenskaper kan vara specifika för just den stammen. samma genomgång kräver stamnivå-identifiering även när nyttan förmedlas av ett drag som delas av flera stammar, eftersom en art- eller släktangivelse inte pekar ut vilken kultur som faktiskt studerats. det är alltså skillnad på att skriva "innehåller Lactobacillus" på en burk och att skriva ut alla tre leden i klartext.

bädys egen probiotiska blandning visar hur en sådan lista ser ut: fem namngivna stammar, L. paracasei LCPM54, L. plantarum LPM27, L. rhamnosus GG, B. breve BBRM60 och B. bifidum BBM12. L. rhamnosus GG är en av de mest studerade probiotiska stammarna som finns, med en egen forskningslitteratur om hur den interagerar med tarm och immunförsvar. den litteraturen visar hur väl undersökt stammen är, med studier på många olika utfall. inget av dem har lett till ett godkänt EU-påstående, och enskilda studier på en stam vid ett tillstånd är inte ett påstående bädy får göra. att en stam går att slå upp är en läsbarhetsfördel för dig som köper, och ingen av de fem stammarna har ett godkänt hudpåstående.

vad betyder CFU i en probiotikaprodukt?

CFU står för colony forming units, kolonibildande enheter, och är måttet på hur många levande bakterier ett prov innehåller vid den tidpunkt det mäts: ett utspätt prov odlas på en platta, och varje synlig koloni som växer fram räknas som en kolonibildande enhet. en sådan enhet kan komma från en enskild cell eller från en klump celler, och det är därför måttet heter just enheter och inte celler. samma genomgång av probiotikakriterier beskriver hur studier vanligen väljer en dagsdos någonstans mellan 100 miljoner och 100 miljarder CFU per dag, och att talet ska vara verifierat levande hela vägen till bäst-före-datum. där sitter en vanlig brist i kategorin: ett CFU-tal på förpackningen gäller tillverkningstillfället, och vad som fortfarande lever när du river upp packet är en annan fråga.

bädys blandning ligger på 10 miljarder CFU, inom det spann som studier typiskt använder. siffran placerar dosen i förhållande till forskningen. någon effekt följer inte av placeringen.

kollagen med probiotika: varför är kombinationen ovanlig i Sverige?

de flesta svenska kollagenprodukter, pulver som drycker, byggs kring kollagen och C-vitamin, ibland med hyaluronsyra som tillägg. att lägga en probiotisk blandning i en CFU-dos i nivå med den studier använder i samma dagliga portion är fortfarande ovanligt på den svenska hyllan. ett åtagande följer med den ingrediensen: den levande dosen ska hålla hela hållbarhetstiden ut, ett krav probiotikakriterierna ställer på var och en som trycker ett CFU-tal på en förpackning. kollagen med probiotika är alltså varken förbjudet eller en ny idé.

bädys formel gör just det valet: hydrolyserat bovint kollagen och en probiotisk blandning på 10 miljarder CFU i samma stickpack, kopplat till tanken om tarm-hud-axeln ovan snarare än till ett bevisat recept. bädy påstår inte att kollagen och probiotika tillsammans gör mer för huden än var för sig, eftersom underlag för just den jämförelsen saknas. hela innehållsförteckningen med alla doser står i frågor och svar, där frågan om varför kombinationen valdes får ett längre svar.

så läser du en probiotikaprodukts etikett

• kolla om släkte, art och stambeteckning står utskrivna. står det bara "probiotisk kultur" eller "mjölksyrabakterier" saknas två av tre led.
• kolla CFU-talet, och om det gäller vid tillverkning eller är garanterat hela vägen till bäst-före-datum.
• kolla om stammen är kopplad till en namngiven studie, eller bara till släktet i stort.
• kolla förvaringsanvisningen: levande bakterier påverkas av värme och fukt, och fel förvaring kan sänka det verkliga CFU-talet under det tryckta.
• slå upp om förpackningen gör ett hudpåstående, och jämför det mot EU:s register över hälsopåståenden. står påståendet inte där är det inte godkänt, oavsett hur texten är formulerad.

har bädy probiotika i formeln?

ja. bädys kollagendryck innehåller en probiotisk blandning på 10 miljarder CFU fördelat på fem namngivna stammar: L. paracasei LCPM54, L. plantarum LPM27, L. rhamnosus GG, B. breve BBRM60 och B. bifidum BBM12. listan står där för att du ska kunna slå upp varje stam själv.

bädy skriver inte att probiotikan förbättrar, lugnar eller stärker huden, för det får ingen probiotisk stam påstå i EU idag. fyra godkända EU-påståenden träffar det som finns i formeln, och det är de enda bädy använder: C-vitamin bidrar till normal kollagenbildning, zink bidrar till att bibehålla normal hud, och koppar bidrar till hudens normala pigmentering och till att bibehålla normal bindväv. inget av dem handlar om probiotika. hela ingredienslistan med alla doser står i frågor och svar.

vem bör vara försiktig med probiotikatillskott?

den som är gravid, ammar, redan tar mediciner eller har en diagnos som gör en försiktig med nya tillskott. svenska myndigheter är generellt försiktiga med kosttillskott under graviditet och amning, av det enkla skälet att det mesta, probiotika inräknat, sällan är studerat på just den gruppen. rådet är detsamma som för resten av bädys formel: ta med hela ingredienslistan till läkare eller farmaceut och låt dem göra bedömningen.

reagerar du på något i ett probiotikatillskott, sluta ta det. hos bädy går den vägen till hej@bady.se, och vi vill faktiskt veta.

vilka riskgrupper pekar forskningen ut för probiotika?

en genomgång av risker och säkerhet vid probiotikaanvändning skriver att den långa användningshistoriken tillsammans med data från kliniska studier talar för att probiotika är säkert för de flesta grupper. samma genomgång listar de möjliga riskgrupper amerikanska FDA pekar ut: kraftigt nedsatt immunförsvar, strukturell hjärtsjukdom, inneliggande sjukhusvård, graviditet och aktiv tarmsjukdom. de fall av blodinfektion som rapporterats i litteraturen har gällt svårt sjuka patienter, flera av dem i intensivvård med central venkateter. en frisk person som river upp ett stickpack står i en annan situation, men det är därför listan finns.

läs vidare

hela ingredienslistan och doserna, formulerade rakt av, finns i frågor och svar. vill du jämföra kollagenprodukter på fler punkter än probiotikainnehållet finns den genomgången i kollagen bäst i test. vad hydrolysering betyder för kollagendelen av samma stickpack förklaras i hydrolyserat kollagen, och den som undrar över magbesvär eller allergi hittar det svaret i kollagen biverkningar. sötningsmedlen som hamnar i samma tarm har fått en egen sida, inklusive frågan påverkar stevia tarmfloran.

resten av bädys ämnessidor:

• marint eller bovint kollagen
• C-vitamin syraneutral
• astaxantin
• hyaluronsyra
• zink och koppar