bädy

förklimakteriet och perimenopaus: vad forskningen har mätt

av bädy · senast uppdaterad 2026-10-05

förklimakteriet är den första av klimakteriets tre perioder, före menopausen, och kan enligt 1177 pågå i flera år. perimenopaus är enligt STRAW+10, forskarnas stadieindelning av övergången, en term som fortfarande används brett för tiden från den första cykelvariationen till tolv månader efter sista mensen, medan 1177:s förklimakteriet slutar vid menopausen.

hur länge det varar går inte att svara på med ett tal. du har kanske sett olika siffror, och tabellen längre ner visar vad var och en räknade från. sidan redovisar vad som är mätt om ålder, hormoner, mens, sömn och mage, med antal kvinnor och finansiär där vi har läst den.

vad är förklimakteriet?

förklimakteriet är enligt 1177 den första av klimakteriets tre perioder och slutar vid menopausen, som är tiden runt den allra sista mensen. om förklimakteriet skriver 1177: "Förklimakteriet kan pågå i flera år." 1177 lägger till att mensen kan börja bli oregelbunden och att du kan få symtom som vallningar, svettningar och sömnsvårigheter. du vet enligt 1177 att menopausen har varit när det har gått ett år sedan din senaste mens (1177, Klimakteriet, uppdaterad 2026-09-18).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2026 definierar klimakteriet som "tiden före och efter den sista menstruationen (menopaus)". enligt riktlinjen fastställs klimakteriet "först när menstruationen uteblivit i minst 12 månader, det vill säga i efterhand" (Socialstyrelsen, s. 10).

bädy lanseras i Sverige inom kort. ställ dig i väntelistan

är förklimakteriet och perimenopaus samma sak?

delvis: förklimakteriet är 1177:s ord för tiden före menopausen, medan perimenopaus i STRAW+10 är tiden från första cykelvariationen till tolv månader efter sista mensen. på 1177:s sida om klimakteriet heter det förklimakteriet, och ordet perimenopaus finns inte på sidan. på engelska skrivs det perimenopause. STRAW+10 kallar perimenopaus en term som fortfarande används brett och som betyder tiden runt menopausen. Läkartidningens Medicinens ABC om klimakterievård använder perimenopaus om tiden runt menopausen och räknar tiden dessförinnan som en egen fas. Socialstyrelsen definierar klimakteriet som tiden före och efter den sista menstruationen.

vilka stadier delar forskarna in övergången i?

STRAW+10 delar in övergången till menopausen i en tidig del, som börjar när cykellängden varierar med sju dagar eller mer mellan två cykler i rad, och en sen del, som börjar när mensen har uteblivit i 60 dagar eller mer. variationen räknas som ihållande om den återkommer inom tio cykler. den sena delen uppskattas i genomsnitt pågå ett till tre år (Harlow m.fl., Menopause 2012). stadieindelningen är en överenskommelse mellan 41 forskare från fem länder. arbetet fick bidrag från NIH och fyra professionella föreningar. perimenopaus räknar STRAW+10 från den tidiga övergångens start till tolv månader efter sista mensen.

när börjar förklimakteriet?

det finns ingen fast ålder: Socialstyrelsen skriver att debut, omfattning och symtom varierar (s. 10), och 1177 anger ingen ålder för när förklimakteriet börjar. 1177 skriver att de flesta får sin sista mens när de är 51 till 52 år, att den kan komma någon gång mellan 45 och 57 års ålder och att det är vanligt att mensen blir oregelbunden tre till fyra år innan den slutar.

SWAN, Study of Women's Health Across the Nation, är en amerikansk studie av kvinnor genom övergången. Greendale m.fl. 2019 anger NIH som finansiär av sin analys. i Gold och kollegornas analys av SWAN från 2013 ingick 3 302 kvinnor som var före övergången eller tidigt i den när studien började. 1 483 av dem hade en observerad naturlig sista mens, och medianåldern var 52,54 år. efter justering för bland annat utbildning, livsstil och hälsa skilde sig fem etniska grupper inte åt i ålder vid sista mensen (Gold m.fl., American Journal of Epidemiology 2013).

i Göteborg följdes från 1968 ett slumpmässigt urval av 1 462 kvinnor födda 1908, 1914, 1918, 1922 och 1930. uppgift om menopausålder fanns för 1 373 av dem, och för 1 017 efter att kvinnor som tagit hormoner eller haft kirurgisk menopaus räknats bort. medelåldern vid naturlig menopaus steg stadigt mellan årskullarna, med 0,1 år per födelseår. sammanfattningen anger inte själva åldern (Rödström m.fl., Menopause 2003). en mätning av medelåldern när förklimakteriet börjar har vi inte hittat i de källor vi har läst.

hur länge varar förklimakteriet, och varför anger källorna olika längd?

det går inte att svara med ett tal, för källorna räknar från olika startpunkter: i SWAN var den justerade mediantiden för övergången 4,37 år hos dem som började senast och 8,57 år hos dem som började tidigast, medan 1177 skriver att det är vanligt att mensen blir oregelbunden tre till fyra år innan den slutar. tabellen visar vad som räknades i varje källa.

i den första studien i tabellen hängde en tidigare start ihop med en längre övergång. studien omfattade afroamerikanska, vita, kinesiska och japanska kvinnor i USA. i Avis studie hade kvinnor som fick täta vallningar redan före övergången eller tidigt i den längst tid med dem, median över 11,8 år. Socialstyrelsen skriver att klimakteriet "kan pågå under några månader upp till flera år". spännvidden gäller hela klimakteriet, före och efter sista mensen.

vad händer med östrogen och FSH under övergången?

i SWAN började FSH, follikelstimulerande hormon, stiga 6,10 år före sista mensen, oberoende av ålder vid sista mensen, etnicitet och rökning. hos kvinnor med fetma kom stigningen senare, 5,45 år före sista mensen. östradiol, ett östrogen, ändrades inte förrän 2,03 år före sista mensen. blodprov togs en gång om året hos 1 215 kvinnor som hade en dokumenterad naturlig sista mens senast 2006, av 3 302 som var 42 till 52 år när SWAN började (Randolph m.fl., Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 2011). FSH accelererade 2,05 år före sista mensen, avtog från 0,20 år före och nådde stabila nivåer 2,00 år efter. östradiol sjönk med störst takt vid sista mensen och stabiliserades 2,17 år efter. tidpunkterna kommer från modeller av de årliga proverna, och för östradiol anger sammanfattningen medelkoncentrationen.

STRAW+10 skriver att FSH i den sena övergången ibland ligger i menopausens intervall och ibland i intervallet för tidigare år, särskilt vid höga östradiolnivåer. 1177 skriver att hormonnivåerna varierar mycket från dag till dag före menopausen.

väntelistan får smaken, datumet och lanseringen först. ställ dig i väntelistan

kan ett blodprov visa att man är i förklimakteriet?

1177 skriver att ett blodprov sällan visar om symtomen beror på klimakteriet, eftersom hormonnivåerna varierar mycket från dag till dag före menopausen. för den som är över 45 år och har typiska symtom behövs enligt 1177 oftast inget blodprov.

har du hört talas om FSH-prov, ett blodprov på follikelstimulerande hormon? Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2026 rekommenderar att det inte tas rutinmässigt hos personer över 45 år med klimakteriebesvär, "eftersom symtomen ska ligga till grund för behandlingen". riktlinjen fortsätter: "Provsvaren kan vara svåra att tolka och kan leda till felaktig diagnos och behandling." (s. 15 och 16). i bilaga 1 står: "Det är patientens symtom som ska vägleda behandling och vidare utredning, inte FSH-värden." (s. 36). för personer under 45 år med oförklarad amenorré, alltså utebliven mens, med eller utan klimakteriebesvär, har Socialstyrelsen en rekommendation till hälso- och sjukvården om FSH-prov (rekommendation 01, s. 16). brittiska NICE:s riktlinje NG23 anger att perimenopaus hos i övrigt friska personer som är 45 år eller äldre och har symtom identifieras utan labbprov. det gäller om de har vasomotoriska symtom som nyligen börjat, till exempel vallningar, och någon ändring i menscykeln (1.3.1, märkt 2015). Socialstyrelsen skriver att primärvården behöver ansvara för att identifiera, informera om och behandla klimakteriebesvär (s. 15).

hur ändras mensen i förklimakteriet?

mensen kan börja bli oregelbunden, skriver 1177, och i STRAW+10 är det cykelvariationen som avgör när den tidiga övergången börjar: sju dagar eller mer mellan två cykler i rad. Internetmedicin (Mats Hammar, reviderad 2026-09-28) skriver, utan angiven källstudie vid siffran, att en period med oregelbundna blödningar förekommer hos 90 procent av kvinnorna före menopausen och i genomsnitt pågår 3 till 4 år.

i SWAN förde 1 320 kvinnor i USA menstruationskalender mellan 1996 och 2006, och 77,7 procent (konfidensintervall 56,7 till 93,2) hade minst tre tillfällen med mens som varade tio dagar eller mer. omkring två tredjedelar (66,8 procent, konfidensintervall 55,2 till 78,0) hade minst tre tillfällen med sex dagar eller mer av stänkblödning. 34,5 procent (konfidensintervall 30,2 till 39,2) hade minst tre tillfällen med tre dagar eller mer av kraftig blödning. blödningarna hörde bland annat ihop med övergångens skede (Paramsothy m.fl., BJOG 2014). hur magen följer cykeln medan du fortfarande har mens står på sidan om magen och mensen.

vilka symtom hör ihop med övergångens skeden i studierna?

vallningar och svettningar hänger ihop med övergångens skeden i de studier vi har läst om dem, medan studierna pekar åt olika håll om sömn och visar samband för humör. Socialstyrelsen räknar värmevallningar, oregelbundna menstruationsblödningar, humörsvängningar och sömnproblem bland symtomen med tydlig koppling till klimakteriet (s. 10).

i SWAN-studien av 3 198 kvinnor hade övergången till sen perimenopaus det starkaste sambandet med vasomotoriska symtom, alltså vallningar och svettningar, av de faktorer som prövades, med en justerad oddskvot på 6,64 (konfidensintervall 4,80 till 9,20). sammanfattningen anger inte vilken grupp oddskvoten jämförs med. efter justering rapporterades symtomen oftast i sen perimenopaus och nästan lika ofta efter sista mensen (Gold m.fl., American Journal of Public Health 2006). i den australiska Melbournestudien följdes 438 kvinnor i sju år, och 172 av dem gick från före övergången till perimenopaus eller tiden efter sista mensen. antalet som rapporterade vallningar och nattsvettningar ökade från tidig till sen perimenopaus, enligt sammanfattningen med 27 och 17 procent (Dennerstein m.fl., Obstetrics & Gynecology 2000).

sömn visar olika resultat. i en enkät till 12 603 kvinnor mellan 40 och 55 år i SWAN angav 38 procent svårigheter att sova under de senaste två veckorna, och åldersjusterat angav 45,4 procent i sen perimenopaus det. åldern i sig hängde inte signifikant ihop med sömnsvårigheter (Kravitz m.fl., Menopause 2003). när 3 045 kvinnor följdes i sju år ökade oddsen för att ha svårt att somna och att sova hela natten genom övergången, medan oddsen för att vakna tidigt minskade från sen perimenopaus till tiden efter sista mensen (Kravitz m.fl., Sleep 2008). i Penn Ovarian Aging Study, som följde kvinnor i nio år, hängde dålig sömn inte ihop med skedet, medan vallningar, värk, ledvärk och stelhet samt nedstämdhet gjorde det. sammanfattningen anger inte antalet kvinnor, men att studien hade 80 procents styrka att upptäcka en absolut skillnad på 17 procent i dålig sömn i sen övergång jämfört med före övergången (Freeman m.fl., Obstetrics & Gynecology 2007).

om humör finns två studier som visar samband. i Harvard Study of Moods and Cycles var kvinnor som kom in i perimenopaus dubbelt så sannolika att få betydande depressiva symtom som kvinnor som var kvar före övergången, efter justering för ålder och negativa livshändelser. de 460 kvinnorna var 36 till 45 år och hade ingen tidigare diagnos av egentlig depression (Cohen m.fl., Archives of General Psychiatry 2006). i en annan åttaårig studie av kvinnor utan tidigare depression var oddsen för höga poäng på en skala för depressiva symtom (CES-D, 16 eller mer) 4,29 gånger så höga under övergången som före den, med konfidensintervall 2,39 till 7,72. antalet kvinnor står inte i sammanfattningen (Freeman m.fl., Archives of General Psychiatry 2006).

hör svullen mage ihop med förklimakteriet?

i en dagboksstudie av 291 kvinnor ur Seattle Midlife Women's Health Study hörde både tidig och sen övergång ihop med svårare uppblåsthet när forskarna räknade med flera faktorer samtidigt. när faktorerna prövades en i taget var den tidiga övergången det enda skedet som hörde ihop med svårare uppblåsthet, och tiden strax efter sista mensen med lindrigare. i båda modellerna hörde anspänning ihop med svårare och testosteronnivån med lindrigare uppblåsthet, och i modellen med flera faktorer även högre ålder med lindrigare (Kamp m.fl., Journal of Women's Health 2026). sammanfattningen anger inte vilket skede övergången jämförs med och inte hur skedena definierades.

för samma kohort definierade Callan m.fl. tidig övergång som att cyklerna ihållande skiljer sig med mer än sex dagar mellan två cykler i rad utan att någon mens har uteblivit, och sen övergång som att en eller flera menser ihållande uteblir (Womens Midlife Health 2019).

i 1177:s text om förklimakteriet nämns inte magen. vad studierna har mätt om uppblåsthet, förstoppning och gaser genom övergången står på sidan om klimakteriet och magen, och svullen mage som växer under dagen har en egen sida om svullen mage.

finns det studier på probiotika i förklimakteriet?

i Europe PMC:s titlar och sammanfattningar har vi inte hittat någon studie där bara kvinnor i förklimakteriet fick probiotika, och ingen som mätte uppblåsthet, förstoppning eller ont i magen. de tre randomiserade studier vi hittade blandade kvinnor i perimenopaus och kvinnor efter sista mensen. i den första fick 245 kvinnor probiotika eller placebo i tre månader. studien finansierades av AB-Biotics, där fem av författarna är anställda (Rodríguez-Palmero m.fl., Menopause 2026). Honda m.fl. mätte östrogen i blodet efter tolv veckor (antalet anges inte), och författarna arbetar vid Kaneka och AB-Biotics (J Med Food 2024). Szydłowska m.fl. mätte hormoner, kortisol och kroppsmassa hos 48 kvinnor i fem veckor, och sammanfattningen anger ingen finansiär (Eur Rev Med Pharmacol Sci 2021). en sammanställning av 39 studier med 3 187 kvinnor bedömde att studierna hade hög risk för bias, och fem av sex författare arbetar för företaget Health & Her (Andrews m.fl., Clin Nutr ESPEN 2025).

kan man bli gravid i förklimakteriet?

1177 skriver: "Du kan vara säker på att du inte kan bli gravid när det har gått minst tolv månader sedan din sista mens." förklimakteriet kommer före den sista mensen och slutar enligt 1177 vid menopausen, tiden runt den allra sista mensen.

när det är dags att söka vård står det på 1177. 1177 skriver att du ska kontakta en gynekologisk mottagning om du börjar blöda igen mer än ett år efter din sista mens, om du får mycket besvärande blödningar eller om dina blödningar förändras på ett sätt som oroar dig.

resten av bädys ämnessidor:

• p-piller och magen
• hur ofta ska man bajsa? och vad fibermaxxing är
• hård i magen
• förstoppad och uppblåst som gravid
• gaser i magen
• stressmage